unlock

Ta del av våra användarvillkor

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat våra användarvillkor så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

  1. Avdelningararrow-down
  2. Sjuhäradarrow-down
  3. E-tidning
  4. Söksearch
  1. Tjänsterarrow-down
  2. Annonseraarrow-down
  3. Tipsa oss!
  4. Kundcenter

Arazo Arif: ”Jag har alltid varit intresserad av våld”

Våldet går som en röd tråd genom Arazo Arifs ”mörkret inuti och fukten”, från omslag till sidor till de noggrant utvalda orden. Ända sedan hon var liten har Arazo Arif intresserat sig för och läst om våld i nära relationer. Nu är hon nominerad till Borås Tidnings Debutantpris.
Arazo Arif debuterade 2020 med diktsamlingen ”mörkret inuti och fukten.
Arazo Arif debuterade 2020 med diktsamlingen ”mörkret inuti och fukten.
Foto: Ceasar Segergren

Den lilla boken får en nästan omedelbart att tänka på våld. Det röda omslaget påminner om stänkt blod, en inzoomad bild på våldsspåren. Inuti sitter sidorna ihop, de ska sprättas upp. Den våldsamma handlingen bär mig emot. Inte skär man väl i böcker?

– Det känns som att man skadar boken? Det är meningen! Jag ville att läsaren skulle kunna identifiera sig med förövarrollen. Tanken med det är att visa hur vem som helst kan vara våldsam, och att det vi vanligtvis förstår som våld inte är det enda våld som existerar. Att våld är bredare än vår definition av det, berättar Arazo Arif när vi sitter i hennes ljusa vardagsrum i Hägersten i Stockholm.

Våld, kanske framförallt sexualiserat våld, vem som bär ansvar och varför våld uppstår, är tematik som Arazo återkommer till flera gånger i vårt samtal. Det är inte så konstigt, det är temat i hennes debutbok ”mörkret inuti och fukten” som hon nu nominerats till Borås Tidnings Debutantpris för. Boken består av dikter som nästintill sömlöst hakar i varandra från ett barns blick på våld inom familjen i den inledande dikten till våldet i en vuxen kvinnas sexliv och vardag. Den avslutande texten skildrar hennes fördärv, under jorden.

– Det har blivit en narrativ dikt, vilket kanske inte är det vanligaste. Det här narrativa berättandet hör ihop med prosan i mycket högre utsträckning. Det var inte tanken ursprungligen, men projektet utvecklades så.

I bakgrunden syns en lampa som Otis Huss, student på Konstfack, har gjort efter inspiration från hennes bok.
I bakgrunden syns en lampa som Otis Huss, student på Konstfack, har gjort efter inspiration från hennes bok.
Foto: Ceasar Segergren

Det är kanske lätt att börja undra om något av det som Arazo Arif skriver är självbiografiskt. Det är det inte.

– Jag har fått frågan många gånger. Men så är det inte.

Boken är ett resultat av flera olika projekt som sammanfogats till ett under en lång tid. Den första texten kom till under hennes år på Biskops-Arnös författarskola. Dikten som inleds med ”det är januari” var det första hon skrev och hela den sviten var först 40 sidor lång. Under ett textsamtal kom feedbacken att hon skulle stryka allt utom cirka 40 rader. Det var tufft för en författare med stora drömmar. Hon lade ner det skönlitterära skrivandet ett tag, började på manusförfattarutbildningen Alma, och lade bort texterna en längre period. När hon till slut hittade tillbaka till den igen hade hon fått en ny förståelse för vikten av redigering. Hon började stryka. Började om. Skrev till. Skrev nytt.

– Jag skrev under intensiva perioder och sedan kastade jag allt jag hade skrivit åt sidan. När jag gick tillbaka till det skrotade jag hälften och började om, och så höll jag på under fyra år. Ändå kändes det aldrig helt färdigt, jag hade kunnat fortsätta hur länge som helst.

Samtidigt skrev hon också på en roman. I dag är hon glad över att det blev just poesisamlingen som kom ut.

– Det var min förläggare Lina (Reynols Rydén) som ville det, och hon hade inte läst romanen. Men i dag är jag glad att det blev så, för det var ändå mitt första material.

Temat våld har hon så länge hon kan minnas intresserat sig för. Ända sedan hon var liten och hennes pappa tog med henne till biblioteket, där hon själv fick botanisera bland bokhyllorna. Redan då kände hon ett starkt intresse för tematiken kring våld och unga tjejers sexualitet, berättar hon.

Arazo Arif berättar om att hon fick sin feministiska grundutbildning när hon anslöt sig som jourperson hos organisationen Terrafem.
Arazo Arif berättar om att hon fick sin feministiska grundutbildning när hon anslöt sig som jourperson hos organisationen Terrafem.
Foto: Ceasar Segergren

– Att läsa böcker var min go to-grej, jag gjorde det hela tiden så fort jag kunde det. Jag är inte så insatt i kanon, som barnlitteratur eller någon alls, för jag fick liksom ingen sån introduktion. Men jag var väldigt intresserad av samma ämnen som jag fortfarande är intresserad av.

Men det dröjde till senare innan hon skulle förstå det område hon börjat närma sig på ett djupare plan. I 20-årsåldern, efter hemkomsten från ett år i Paris kände hon sig nedstämd, med ett behov att göra något meningsfullt. Då började hon engagera sig i kvinnorättsrörelsen, och hamnade som jourperson för organisationen Terrafem, som är särskilt inriktad mot kvinnor med utländsk bakgrund.

– Där fick jag min grundutbildning i feminism. Jag hade inget sånt när jag växte upp, ingen var uttalad feminist, ingen pratade eller utbildade i det. Jag sa själv att feminister hade fått för lite kuk till jag var typ 17. Jag visste inte, jag förstod inte vad det var, helt enkelt. Så mötet med Terrafem och feministisk teori var väldigt transformerande för mig, jag fick lära mig om allt det där som jag varit intresserad av så länge, och fick hjälp att sätta det i rätt kontext.

– Jag kom in i det sammanhanget, och lärde mig mer om mäns våld mot kvinnor, och om genusvetenskap, och jag fick en genomgång i den juridiska bakgrunden. Så rent teoretiskt och praktiskt så blev det något som jag uppehöll mig vid mer och mer.

Var det mötena med utsatta människor som inspirerade dig till att skriva på samma tema?

– Det låter ju sjukt att säga att det inspirerade mig, men självklart berörde det mig. Jag minns vissa av berättelserna tydligt. Men det skulle kännas fel att bara rakt av stjäla någons livshistoria och göra den till mitt verk, särskilt från människor i så utsatta positioner. Jag vill gärna tro mer på min förmåga att skriva fiktion, dessutom.

– Så nej, men det jag däremot fick med mig var kunskap, om våldets mekanismer och processer. Mitt intresse i frågan har sedan barndomen bara fördjupats.

Arazo Arif.
Arazo Arif.
Foto: Ceasar Segergren

Hon jobbar med en andra bok, som även den rör sig kring temat våld. Förhoppningen med skrivandet är att fördjupa och nyansera förståelsen för våld och dess orsaker, och i längden bidra till att förebygga våld.

– Jag har funnit mitt tema känner jag. Det handlar om våld i olika former, såväl strukturellt som individuellt. Men där jag tidigare har fokuserat mycket på att gestalta ur ett offerperspektiv, har jag nu snarare börjat närma mig förövarperspektivet. Jag har insett efter så många års arbete med frågan om våld, att vi kanske ska sluta fråga oss varför någon stannar i en våldsam relation, och snarare fråga oss varför någon slår. Den växlingen har varit central för mig.

Fakta

Arazo Arif

Född: 1991
Bor: I Stockholm. Har rötterna i den irakiska delen av Kurdistan, men föddes i den iranska delen när föräldrarna var på flykt. Kom som tvååring till Sverige, växte upp i Upplands Väsby.
Gör: Manusförfattare, poet. Jobbar just nu som regiassistent tillsammans med Daniel Espinosa. Är även aktuell med en dokumentär som släpps inom kort. Arazo är regissör tillsammans med Maida Krak.
Mitt förhållande till Borås: ”Det mesta jag vet om Borås vet jag från min bästa kompis, hon pluggade till bibliotekarie där. Men vi kände inte varandra då. Jag tror att jag har varit i Borås, på någon road trip någon gång med min familj när jag var yngre, men jag minns inte säkert. Jag tror jag köpte något där.”
Skulle vilja kunna: ”Ibland önskar jag att kunde hålla mig till en sak och bara låta det vara så. Jag är väldigt mycket å ena sidan, å andra sidan. Och ju äldre jag blir desto mer sån blir jag, för allt blir mer och mer komplext. Igår sa jag till min bästa vän att jag kanske inte har några principer längre, kanske inte har nån moral. Det finns ju alltid två sidor av ett mynt och alltid något att förstå.”
Tänkbar titel på min självbiografi: ”Haram gurl in haram world”.

Fakta

Borås Tidnings Debutantpris

• Debutantpriset är ett samarbete mellan Borås Tidning och Högskolan i Borås och delades ut för första gången 2001.
• I juryn ingår Aase Berg, författare och litteraturkritiker, Björn Kohlström, gymnasielärare och kritiker i Jönköpings-Posten samt Linnéa Lindsköld, lärare och forskare vid Högskolan i Borås.
• Prisutdelningen sker på en digital gala i Borås torsdag 11 mars 2021.
• Prissumman är 150 000 kronor.

Läs mer