Annons

Almapriset till bannlyst författare

Den amerikanska ungdomsförfattaren Laurie Halse Anderson får årets Almapris, världens största pris för barn- och ungdomslitteratur.
Hon skildrar svåra ämnen som sexuella övergrepp – och hennes böcker har förbjudits i flera amerikanska stater.
Litteratur • Publicerad 7 mars 2023
"Jag misstänker att mina barn har några idéer om pengarna. Jag har fyra barn och sju barnbarn, så de kommer inte räcka så länge! säger Laurie Halse Anderson, årets Almapristagare, om prissumman på fem miljoner. Pressbild.
"Jag misstänker att mina barn har några idéer om pengarna. Jag har fyra barn och sju barnbarn, så de kommer inte räcka så länge! säger Laurie Halse Anderson, årets Almapristagare, om prissumman på fem miljoner. Pressbild.Foto: Randy Fontanilla
"Vi är skyldiga våra barn att vara ärliga om världen. Alla barn väljer själva, inga barn ska tvingas att läsa en bok. Men om de själva vill läsa den kan den hjälpa hela familjen att föra samtal om viktiga saker", Laurie Halse Anderson
"Vi är skyldiga våra barn att vara ärliga om världen. Alla barn väljer själva, inga barn ska tvingas att läsa en bok. Men om de själva vill läsa den kan den hjälpa hela familjen att föra samtal om viktiga saker", Laurie Halse AndersonFoto: Lars Schröder/TT

– Jag trodde att de gjort ett misstag. Jag vet inte om chocken någonsin kommer att släppa. Att nomineras till Almapriset är bara det en sådan gåva och ära, och att få det – jag är så lycklig, säger Laurie Halse Anderson till TT på telefon.

Hennes litterära genombrott kom 1999, långt före metoo-rörelsen, och boken "Säg något" fick ett enormt genomslag. Den handlar om 13-åriga Melinda som har blivit våldtagen på en stökig fest. Efteråt kan hon inte förmå sig till att berätta vad som hänt, för hur talar man om det som omvärlden ändå vägrar att se?

Annons

Boken är en av få som hittills har översatts till svenska. Den handlar om hur den våldtagna stigmatiseras och blir utstött i skolans sociala sammanhang, och Laurie Halse Anderson har inga problem med att berätta varför hon skrev den.

– Jag blev våldtagen när jag var 13 år gammal, vilket tyvärr är en ganska vanlig erfarenhet. Jag berättade inte för någon, jag hade gammaldags föräldrar och tänkte att det var mitt fel. Det var en hemsk situation och jag blev väldigt deprimerad. "Säg något" är inte exakt min berättelse men tjejen i den upplever samma känslor som jag. När min äldsta dotter började nå samma ålder ville jag skriva om det.

Har bannlysts

Främst är Halse Anderson ungdomsförfattare. Hon söker sig till tunga teman som ätstörningar, i boken "Wintergirls", och manlighetens utmaningar i "Twisted". Själv anser hon att den röda tråden i hennes ämnesval är "svåra ämnen", och framhåller att det är vad människor har berättat om sedan tidernas begynnelse.

– Vi använder berättelser för att föra vidare visdomar, information och glädje — inte alla berättelser behöver handla om svåra ämnen, ibland behöver man personer som kan bära en häst också, som Pippi Långstrump. Berättelser stimulerar unga barns hjärnor och det är det bästa sättet att förbereda dem på livet.

Men alla i USA är inte lika övertygade. Flera av Almapristagarens böcker finns på en lista över så kallade "bannlysta böcker" i vissa amerikanska stater, vilket innebär att de förbjuds i skolor och inte köps in till bibliotek. Även den självbiografiska berättelsen "Shout" har förbjudits. Boken är en pendang till "Säg något" och skildrar hennes egen upplevelse av våldtäkten.

– Det förvånar mig att nu, efter 23 år, så är ”Säg något” mer bannlyst än någonsin i USA, säger Laurie Halse Anderson och pratar om att vissa vuxna inte är bekväma med att man tar upp sexuellt våld i ungdomslitteratur.

– Vi har ett par radikala och extrema grupper som inte vill att barn ska läsa om sexualitet i någon form, de vill inte att barn ska få höra om homosexualitet eller berättelser om personer som inte är vita. Det är så löjligt, säger hon.

Älskade Pippi

Just nu skriver Laurie Halse Anderson på en historisk roman – tidigare har hon bland annat skildrat hur det var för barn att leva som slavar under den amerikanska revolutionen. Nu fördjupar hon sig i hur man genomförde vaccineringar mot smittkoppor 1776, och drar paralleller till hur upprörda vissa blev av vaccineringarna under covid-19.

– Mina böcker skildrar saker på ett sätt som barn förstår, säger hon och framhåller att unga ofta hittar humor på mörka platser.

För henne själv betydde böcker "allt" i barndomen. Att få ett lånekort på biblioteket kändes som att få nyckeln till en magisk skattkista, minns hon – och när hon såg sina barn uppleva samma sak ville hon själv testa att skriva berättelser.

Annons

Av Astrid Lindgrens böcker var det "Pippi Långstrump" som hon läste.

– Hon gav mig tillåtelse att vara den typ av tjej som jag ville vara, inte den som folk sade att jag borde vara. Det var underbart. Och att veta vilket inflytande Astrid Lindgren har haft på barn och familjer över hela världen. Det här är den största äran i mitt liv, säger hon och förklarar att hon är "hedrad, chockad och förvånad".

– Priset stärker mig, och påminner mig återigen om litteraturens kraft att förändra och att rädda liv.

Fakta: Laurie Halse Anderson

Född: 1961 i Potsdam, New York

Karriär: Arbetade som journalist när hon debuterade som författare 1996, med "Säg något". Har också skrivit bland andra "Skärvor av minnen", "Wintergirls" och "Shout". Trilogin "Seeds of America", med delarna "Chains" "Forge" och "Ashes" är några av hennes historiska böcker. De inleds året för självständighetsförklaringen 1776 och avslutas 1781.

Ur juryns motivering: "Med varsam intensitet manar Laurie Halse Anderson fram tillstånd, stämningar och känslor, och väjer aldrig för det allra svåraste".

Fakta: De senaste Almapristagarna

TT

2022 Eva Lindström, Sverige

2021 Jean-Claude Mourlevat, Frankrike

2020 Baek Heena, Sydkorea

2019 Bart Moeyaert, Belgien

2018 Jacqueline Woodson, USA

2017 Wolf Erlbruch, Tyskland

2016 Meg Rosoff, USA, bosatt i Storbritannien

2015 Läsorganisationen Praesa, Sydafrika

2014 Barbro Lindgren, Sverige

2013 Isol, Argentina

Fakta: Almapriset

Litteraturpriset till Astrid Lindgrens minne instiftades av den svenska regeringen efter Astrid Lindgrens död 2002. Priset förkortas Alma efter det engelska namnet Astrid Lindgren Memorial Award.

Priset ges till personer eller organisationer som verkar i Astrid Lindgrens anda och som värnar demokratiska värderingar. Pristagarna utses av en jury som består av tolv medlemmar, däribland författare, litteraturkritiker, litteraturvetare, illustratörer och bibliotekarier. Pristagarna tilldelas en prissumma på fem miljoner kronor, vilket gör priset till världens största pris för barn- och ungdomslitteratur.

Totalt var 251 personer från 64 länder nominerade till årets Alma-pris. Men fjolårets 17 ryska kandidater togs i år bort från listan. Beslutet fattades efter en rekommendation från regeringen, som instiftade priset efter Astrid Lindgrens död. Inga ryska nomineringsinstanser fick lämna förslag på pristagare.

TT
Så här jobbar Borås Tidning med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons