GDPR Illustration

Ta del av våra användarvillkor

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat våra användarvillkor så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

Uvell: Där elever trivs, där brinner inte skolan

Nyheter • Publicerad 8 januari 2015

I Sverige är minst en fjärdedel av alla bränder anlagda, bland skolbränder är siffran ännu högre. Det sker en skolbrand i Sverige varje dag. Minst hälften är anlagda, enligt Sveriges Tekniska forskningsinstitut i Borås. Under 2014 brann över 500 skolor i landet men mörkertalet är stort då många släcker bränder som uppstår själva. Det här kostar skattebetalarna 500 miljoner kronor. Varje år. Internationellt ligger vi i topp, med kostnader i absoluta tal högre än USA (!) och forskarna i brandteknik skäms när de åker på internationella konferenser. Grekland har fem anlagda skolbränder per år.

I Malmö ökade skolbränderna med 215 procent mellan 1998 och 2009, som var en toppnotering.

Det här är verkligen bedrövliga siffror. Och varför pratar vi inte om det här? När läste ni sist en artikel skolbränder? Googlar man moskébränder får man 264 000 resultat.

Medierna har överösts med artiklar. Och givetvis är det jättebra att vi lyfter fram det som hänt och diskuterar det. Framför allt den branden som verkligen var ett attentat. Men det ena utesluter inte det andra. Och bränder i skolor är ett mycket större samhällsproblem än moskébränder. Nu svor jag i den dagsaktuella debattkyrkan men det hindrar inte fakta.

För på skolor där elever trivs brinner det inte. Det är främst på skolor där det förekommer vandalisering, kränkande språkbruk och mobbing som bränderna uppstår.

Enligt en rapport från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap är det framför allt högstadier som drabbas; ju större skola och ju större stad desto högre risk för brand. Och skolor där många elever inte har fullständiga betyg i årskurs 9 är de skolor där det brinner mest. Det intressanta med studien är att den konstaterar att friskolor drabbas i betydligt lägre grad än kommunala, även efter att hänsyn tagits till storlek. Hela sex gånger mindre risk föreligger att en friskola drabbas av brand än en kommunal.

Idag går 308 000 barn i friskolor. Eleverna har bättre resultat och trivs bättre än kommunala skolor. Och är dessutom tryggare i friskolor är kommunala, sett till brandstatistiken.

Ändå vill regeringen nu försöka att ta bort valfriheten genom att förbjuda skolorna att göra vinst.

De skolor som är bäst och tryggast ska bort för att kommunala misslyckas. När blev den här omvända logiken okej? Det vi borde göra är istället att lära oss av de som lyckats och förbättra de kommunala. Inte förbjuda det som fungerar.

Rebecca Weidmo Uvell

Så här jobbar Borås Tidning med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.