Annons
Nyheter

Skyddet måste gå före risken för läckor

Det finns inget samhälle i världen eller i historien som har varit totalt transparent, genomskinligt.
Nyheter • Publicerad 11 mars 2011
Länspolischefen i Stockholm, Carin Götblad, vill ha en ?ograverad meddelarfrihet? även om det i vissa fall försvårar polisens arbete. Det är ett ledningsproblem när poliser läcker till media skriver Nils Funcke.
Länspolischefen i Stockholm, Carin Götblad, vill ha en ?ograverad meddelarfrihet? även om det i vissa fall försvårar polisens arbete. Det är ett ledningsproblem när poliser läcker till media skriver Nils Funcke.Foto: 

I sämsta fall är sekretessen total för att rädda korrupta regimer. I näst bästa fall skyddar den allmänna intressen och enskildas integritet och säkerhet.

I den allra bästa av världar uppvägs olyckliga följder av sekretessen av ett skydd för dem som läcker hemlig information. Många länder har regler för så kallade whistle-blowers. Sverige har meddelarskydd.

Annons

Meddelarskyddet behövs eftersom vi har ett komplicerat regelverk för sekretess med lagar, förordningar och praxis. Det finns regler för snart sagt all samhällsverksamhet. Det gäller upphandlingar, polisens förundersökningar, patientjournaler, uppgifter, körkortsregister, daghem, fängelser och så vidare i all oändlighet. För varje år blir reglerna allt fler.

För den tjänsteman som sitter på uppgifterna gäller det att inte lämna ut en skyddad uppgift men att heller inte undanhålla någon en uppgift som ska vara offentlig. De flesta vill ha en god marginal till förmån för sekretessen.

För att parera en sekretess som går för långt har Sverige det mest långtgående skyddet i världen för dem som lämnar ut sekretessbelagda uppgifter till medierna. Myndigheterna är förbjudna att efterforska vem som läckt och mottagaren av informationen har tystnadsplikt livet ut. Det finns visserligen undantag som bryter detta skydd men skyddet är trots allt gott.

Det händer att rätten att läcka missbrukas. Mest uppmärksammade är läckor från polisen vid utredningar om mer spektakulära brott. Det kan handla om en tavelstöld, ett uppmärksammat styckmord eller en våldtäktsman som gäckar polis och åklagare. De som läcker har många gånger mindre ädla motiv för sitt handlande. Istället för att avslöja maktmissbruk vill de förstärka hushållskassan.

Det är en anledning till varför det då och då höjs röster för att poliser inte borde ha meddelarskydd. Forskare, advokater och tunga samhällsdebattörer ifrågasätter regelbundet meddelarskyddet för poliser. En hög andel av riksdagens ledamöter har samma inställning, enligt en undersökning Tidningsutgivarna nyligen genomförde.

Men det finns motröster.

– Vi är en repressiv myndighet. Det måste kunna uppdagas när vi gör fel, förklarade länspolischefen i Stockholm, Carin Götblad, i en debatt för några år sedan.

Det var befriande att höra henne förklara, att trots läckor behöver samhället en ”ograverad meddelarfrihet” även om det ibland försvårar polisens arbete.

Det är inte lagen det är fel på när det som borde vara hemligt blir feta rubriker i tidningarna. Det är heller inte mediernas fel utan det är till största delen en ledningsfråga inom polisen.

Visst är det lätt att se och uppröras över att en uppgift uppenbarligen kommit ut för att en anställd inom polisen vill ska göra sig en hacka. Visst kan man också ha etiska synpunkter på de tidningar som betalar för tips. Men det får vi tåla och lära oss att leva med.

Annons

Nils Funcke

journalist och sekreterare i

Yttrandefrihetsutredningen

Så här jobbar Borås Tidning med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons