Schlaug: Det är inte grisen som är ett nöt...

Smart av Anders Borg att överlåta de växande skulder, som gjort att vi har kunnat upprätthålla den nationella tillväxten, på hushållen. När euron rasar, bubblorna spricker och arbetslösheten kryper uppåt tio procent blir det inte så lätt för dem som hjälpt Anders till fina tillväxtsiffror utan att den formella statskulden ökat.

Vi ligger förresten i Europatoppen när det gäller att producera sopor också. På fjärde plats. Var och en av oss lyckas prestera ett eget litet sopberg – genom att konsumera duktigt – på 457 kg per år. Det är inte dåligt av ett land som säger sig ligga i framkant när det gäller miljö.

Å andra sidan har vi minskat våra utsläpp av koldioxid. Om vi räknar på ett fiffigt sätt. Häromveckan meddelades att vi minskat utsläppen med 6 procent, vilket ju låter elegant. Vi minskar genom att bland annat importera alltmer kött från Danmark, Brasilien och Polen – istället för att producera det själva. Och genom att vi flyger längre, och mer utrikes – vilket inte räknas in i statistiken – än inrikes. Och köper alltmer prylar som är tillverkade i Kina istället för i Säffle. Det låter inte lika elegant, med det syns inte i statistiken.

Genom att skicka räkor vi fångat i Nordsjön för skalning i Nordafrika istället för till Smögen minskar vi också våra utsläpp. Visst är det fiffigt?

Det viktiga för statistiken är att vi kan lägga de utsläpp vi bidrar till i någon annans korg. Det är lite som när Stalin konstaterade att det avgörande inte är hur folk röstar, utan vem som räknar rösterna. Världen är fylld av fiffigheter. Synd att inte planeten är så road av sådant.

Och så har vi då fläskfiléer som vandrat från världsdel till världsdel och handlats på någon sorts global spotmarknad för anonyma animalier. In med lite rödfärg och sälj som nötfilé. Världen är fylld med fiffigheter. Självfallet har ingen svensk varit medveten om något. Tro det, den som vill.

Allvarligt talat : Vi har en ganska skev självbild, vi svenskar. Men fiffiga är vi. Så fiffiga att vi nu ska lära telningarna i skolan att fiffel med statistik är vägen till framgång. Det skall läras i tid. Och var lär man sig bättre och mer statsstött än i en marknadsanpassad skola?

Hur kan nu det gå till? Jo, genom att höja betygen trots att kunskaperna minskar. Var femte lärare känner sig pressad från arbetsgivare, rektorer eller skolledare att sätta glädjebetyg så att statistiken blir bättre för skolan. Bra statistik ger gott rykte, vilket gör att fler söker sig till skolan – och eftersom varje elev bär med sig en liten pengapåse så är varje elev en liten guldgruva.

Hade man kunnat skicka pengapåsen utan vidhörande elev så hade mycket varit vunnet för skolan. Ungefär som mycket vore vunnet för känslan av välstånd om vi låtsas att grisen är ett nöt den dagen skuldberget faller över oss.

Birger Schlaug

f.d. språkrör, Miljöpartiet