Sämre tider ger oss perspektiv på konsumtionen
Frågan är komplex även om den i media ibland beskrivs i förenklade former. Under de senaste decennierna har vi konsumerat som aldrig förr, något som avspeglat sig i samhällsekonomisk tillväxt. Samtidigt kan man konstatera att en hel del av den privata konsumtionen har varit lånefinansierad.
Det fungerar i tider av optimism, men knappast när verkligheten trillar ner, om lånen ska betalas tillbaka eller om räntan går upp. Det rapporteras om den höga lånefinansiering som karaktäriserar svenska hushåll och detta är viktigt att ta på allvar. Om räntan stiger kan det leda till att många hushåll får allvarliga ekonomiska problem.
En del menar att det är nu man ska satsa på att amortera av på lånen när räntan är låg och det låter klokt. Men ett sådant beslut medför att det blir mindre utrymme för konsumtion. Det påverkar vår samhällsekonomi som är beroende av konsumtion. Till skillnad från privatekonomin mår samhällsekonomin med andra ord inte bra av att många minskar sin konsumtion eller nästan slutar att konsumera.
Det osäkra globala ekonomiska läget har redan lett till att konsumenter redan idag är återhållsamma i sin konsumtion. Många affärer är fulla av varor, men färre verkar handla. En del menar att konsumtionen måste stimuleras, exempelvis genom att räntorna hålls nere för att öka konsumtionen.
Vem har rätt, de som talar om att bromsa eller de som talar om att gasa? Vilka effekter får det på privat- respektive samhällsekonomi?
I ett samhälle med ökade konsumtionsmöjligheter blir man lätt förförd att konsumera och visst kan konsumtion innebära fantastiska upplevelser. Samtidigt behövs en konsumtionskritisk inställning, ingen har hittills lyckats bevisa att man blir lyckligare av att konsumera. Att konsumera utan att ha råd får konsekvenser.
Men för att förstå konsumtionens roll behöver man också se dess komplexitet. Konsumtionen har fått en allt tydligare roll som social markör i dagens samhälle. Det är inte alltid lätt att ställa sig utanför och ta ställning mot konsumtion.
Jag tänker här i synnerhet på grupptryck som finns hos barn och unga, men också bland andra grupper i samhället. Att inte ha dator och mobiltelefon gör att man lätt hamnar utanför.
Samtidigt kan man reflektera över jakten på den senaste tekniken och dess relation till annat, inte minst miljön. Jag vill undvika att moralisera om konsumtion och istället lyfta fram frågan om dess komplexitet.
Ekonomin är bara en aspekt i livet, men viktig för välmående, både privat och samhällsekonomiskt. Konsumtionens påverkan på miljön är en annan aspekt, till exempel att köpa med fokus på slit och släng och att det vi slänger kan vara svårt att ta tillvara. Det är slöseri med resurser.
I goda tider med ökad konsumtion har vi nog bortskämt betraktat konsumtionen som enbart god. Sämre tider skapar många problem, men kan möjligen få oss att vakna upp och få en mer kritisk och mångfasetterad syn på konsumtion.
En mer reflekterande syn på konsumtion är även något Fredrik Reinfeldt gav uttryck för i sitt öppningstal på partistämman i Örebro.
Karin Ekström
professor, Högskolan i Borås
