Annons
Nyheter

Öppenheten i EU – värd att kämpa för

Vi tänker inte kasta in handduken.” Det är ingen tvekan om att moderate justitieministern Beatrice Ask menar allvar. Hon är engagerad och påläst när det gäller EU och öppenheten.
Nyheter • Publicerad 24 februari 2009

Hon deltar tillsammans med en handfull tjänstemän vid en rundabordskonferens om öppenhetsfrågor. Det mesta kommer att handla om just EU och öppenheten Kanske tappar jag nu några läsare som tycker ämnet känns perifert. Det är synd och det är också lite bekymmersamt.

För vad vi än tycker om det, griper EU in i vardagen på fler områden än vi tror. Det gäller inte bara lantbrukare och storgodsägare som har ett ymnighetshorn av bidrag att ösa ur. Jordbruksstödet slukar för övrigt runt en tredjedel av EU:s hela budget. Bara att fördela och kontrollera bidraget i Sverige kräver så där 350 heltidstjänster. Jo det är sant, administrationen går på runt 500 miljoner.

Annons

Enligt en beräkning gjord för något år sedan har en tredjedel av alla lagar som Sveriges riksdag beslutar om sitt upphov i EU. Det är förordningar och direktiv som gäller i Sverige eller ska tas in i svenska lagstiftning. Det rör sig om marknadsföring, konsumentskydd, internet, brottsbekämpning, asylfrågor, miljö och så då öppenhetsfrågor.

Det var möjligt att göra uppskattningen av kostnaden för jordbruksstödet tack vare de svenska offentlighetsreglerna. När en medborgare begär ut uppgifter ska de offentliga tjänstemännen, som får sin lön från medborgarna, i princip släppa allt de har för händer och ta fram och lämna ut uppgifterna. Så vida de nu inte är hemliga för att till exempel skydda någon enskild.

Insikten om öppenhetens betydelse för en effektiv förvaltning är inte och har framförallt inte varit självklar inom EU. Även om EU:s institutioner tagit steg i rätt riktning och bland annat infört krav på diarier, förteckning över vilka handlingar som finns, återstår mycket att göra.

Beatrice Ask har rest mycket och inte minst tjänstemän på justitiedepartementet har farit runt i Europa som skottspolar för att övertyga andra länder om att avvisa EU-kommissionens propåer när det gäller utkastet till en ny öppenhetsförordning.

Det är fyra punkter som Sverige vill korrigera. Det gäller:

– definitionen av ”handlingar” vilken EU-kommissionen vill snäva in.

– att vissa handlingar helt ska undantas från förordningen.

– att handlingar som innehåller personuppgifter ska prövas enligt reglerna om personligt skydd och inte mot öppenhetsreglerna, samt inte minst.

– att det land som lämnar in en handling till någon av EU:s institutioner ska få en form av ”veto” mot att handlingen lämnas ut i ett annat land.

Nu pågår en diskussion i Europaparlamentet om hur man ska förhålla sig till kommissionens förslag till snöpning av öppenheten. Under mars förväntas parlamentet fatta beslut om hur man ska gå vidare och sedan ska kommissionen reagera på parlamentets förslag innan förordningen kan antas.

Annons

Enligt justitiedepartementet kan det dra ut på tiden. Men Beatrice Ask har inte gett upp hoppet om att förordningen utan de förslagna inskränkningarna ska kunna antas under det svenska ordförandeskapet, alltså före årsskiftet. Öppenhetsfrågorna i sig är ingen kioskvältare. Kombinerar man EU och öppenheten torde det inte ens räcka för att höja ögonbrynen på mer än några inbitna öppenhetssträvare. Det är synd, för på något sätt – omedelbart eller på sikt, direkt eller indirekt – så påverkar besluten inom EU oss alla.

Sverige har gjort ett bra jobb med öppenhetsfrågorna inom EU. Inte minst genom att driva mål i Europadomstolen som gått Sveriges väg i flera fall. Nu gäller det att nöta vidare. Det gäller inte bara ministrarna och tjänstemännen utan även ni väljare, ni som orkat läsa ända hit.

För även om Sveriges parlamentariker omsluter idéerna om öppenhet finns det anledning att inför EU-valet i juni ställa frågan hur de tänker agera för att medborgarna ska få ökad insyn i hur deras pengar hanteras av EU. Minns att Sverige är en av de största nettobidragsgivarna inom unionen.

Nils Funcke

journalist

Så här jobbar Borås Tidning med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons