Annons
Nyheter

När kunskap är färskvara får lobbyisterna bra flyt

Medierna har den senaste veckan larmat om att allt fler politiker och tjänstemän hoppar av och blir ”lobbyister”. Frågan är varför?
Nyheter • Publicerad 8 maj 2013

För det första . Lobbyister har blivit en samlingsbeteckning för alla som jobbar med de som någon kallat för ”symbolmanipulatörer”, i vilket också rätteligen borde ingå journalister och sådana som jag själv, det så kallade ”kommentariatet” som ägnar sig åt att analysera omvärlden.

Fast egentligen är ”lobbying” att direkt påverka beslutsfattare. Och det görs oftast av de närmast sörjande som i så fall talar direkt med makthavarna. De skickar inte inhyrda påtryckare att göra det jobbet. Men kanske behöver de någon konsultbracka som krattar manegen lite först.

Annons

För det andra har antalet ”lobbyister” egentligen inte blivit så många fler. Förr var denna typ av arbetare anställda av de stora företagen och branschorganisationerna. Alla som på något sätt var beroende av politiska beslut hade en egen avdelning som tog hand om samhällskontakterna.

Idag är mycket av detta outsourcat. Den som behöver hjälp hyr in denna, ungefär som man också hyr in städfirmor eller extra krafter från bemanningsbyråer när det behövs. Det blir i längden billigare och effektivare.

För det tredje är inte längre de politiska partierna stora breda folkförankrade nätverk där viktiga frågor av sig själv lyfts in i beslutsprocessen.

Förr kunde de flesta branscher och företagsinriktningar räkna med att i sina egna led ha folk som förestod deras intressen. Som såg till att adekvat information kom fram. Som höll den politiska dialogen inom räckhåll.

Idag formeras det politiska samtalet inte längre av partierna utan av medierna. Vi har, som det brukar sägas, gått från en folkrörelsedemokrati till en publikdemokrati. Den som därför vill vara med på banan får se till att sköta sina mediekontakter.

Dessutom har medierna ständig underbemanning och tar gärna emot halvfabrikat för att hålla igång sin verksamhet på ett billigt och effektivt sätt. ”Lobbyisterna” hjälper journalisterna i deras arbete, helst utan att de senare märker det.

För det fjärde. Förr hade vi en korporativ modell där olika intressen var representerade i den offentliga beslutsprocessen. De satt med i verk och styrelser. Vi hade dessutom ett utredningsväsende som noga förberedde politiska beslut och där utredningar, undersökningar och remissförfarande lade grund för noggrant övervägda beslut.

Idag tas beslut utan närmare undersökning, varför det blir allt viktigare att få all input på en gång, i en snabb process. Vilket PR-branschen hjälper till med.

Detta leder fram till en femte förklaring till lobbyismens ökade betydelse. Vi lever i ett kunskapssamhälle. Kompetens finns spridd över hela samhället och förändras oavbrutet. Kunskap är en färskvara. Det går inte att samla all tillgänglig kunskap till en och samma organisation, inom sina egna väggar. Kunskap uppkommer därför genom att aktörer förmår samordna sig med andra för att samla in relevant information.

Det gör att beslutsfattarna är allt mer beroende av sin omvärld för att få adekvat information. Och att allt fler som går mellan olika samhällsuppgifter utan att ha en bestämd yrkesbeteckning hela livet.

Annons

Allt flyter.

Så även politikens gränser.

Stig-Björn Ljunggren

statsvetare och s-debattör

Så här jobbar Borås Tidning med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons