Konsumtionen är vår nya statusmarkör

Det gäller tekniskt komplicerade produkter såväl som mat, tjänster och inte minst avreglerade marknader, till exempel pension, el, tele. Konsumtionens roll som social markör för att spegla identitet i samhället har tilltagit i takt med att konsumtionssamhället utvecklats. Vissa forskare menar att konsumtionen kommit att ersätta arbetet som statusmarkör.

Här finns anledning att kritiskt reflektera över konsumtionens roll. För nog är det skrämmande om man bildar sig en uppfattning om någon baserat på vad han/hon konsumerar snarare än hur han/hon är som människa? Pressen att konsumera som alla andra kan leda till skuldsättning och problem som varar i många år om konsumtionen är lånefinansierad.

Att lära sig budgetera, göra informerade val, vara kritisk och ifrågasätta konsumtionens status är viktigt för alla och något man behöver lära sig redan som barn. Skolan spelar en viktig roll för att lära barn och unga att bli kritiska konsumenter och göra medvetna val.

Därför är det anmärkningsvärt att hem- och konsumentkunskap idag är ett av grundskolans minsta ämnen. I gymnasieskolans kursplaner har frågorna ingen given hemvist då det inte är något obligatoriskt ämne utan beror på vilken betydelse läraren tycker detta har. I gymnasieåldern är grupptryck att konsumera som andra ofta stort och det är även i den åldern man förbereds inför vuxenlivet som konsument.

Unga är idag överrepresenterade i Kronofogdens register, något som bör tas på allvar. Det är lätt att låna, men pengarna ska betalas tillbaka. Det är viktigt att redan i unga år lära sig budgetera och att spara för att ha en buffert inför oförutsedda utgifter. Rättigheter och skyldigheter som konsument är bra att känna till, inte minst vid näthandel.

Konsumtionen inkluderar och exkluderar. Det är inte alltid enkelt att ställa sig utanför, speciellt om man saknar självförtroende och omges av kompisars grupptryck. På uppdrag av Konsumentverket gjorde jag för en tid sedan tillsammans med en kollega vid Lunds universitet, Torbjörn Hjort, en pilotstudie av sex låginkomstfamiljer.

Det var en vardag kantad av mycket knappa förhållanden och det är framförallt barnens situation jag bär med mig i tankarna. Familjerna hade inte bara problem med att köpa sådant som kan betraktas som socialt nödvändigt, exempelvis dator, utan även materiellt nödvändiga varor som mat. Det var en balansgång mellan att handla det barnen tyckte om och att maten skulle räcka.

Godare bröd tar slut fortare, att köpa O’boy innebär att det går åt mycket mjölk. Över huvud taget karaktäriserades konsumtionen av en hård kontroll av utgifter. Föräldrarna försakade sin egen konsumtion för att barnen skulle kunna konsumera som kompisarna.

Arbetslöshet, skilsmässa och lång sjukfrånvaro kan göra att man hamnar i en svår ekonomisk situation. Det behövs förståelse och tolerans och ifrågasättande av konsumtionen som social markör. Man är inte mindre värd som människa för att man inte har råd att konsumera.

Samtidigt är det ett faktum att de som saknar internetuppkoppling får betala mer när de betalar sina räkningar på banken.

Karin M. Ekström

professor, Högskolan i Borås