Konservativ matrevolution ger mersmak

De vill handla ekologiskt, närodlat och ordentligt innehållsförtecknat. De ställer krav på lokalt tillagad, välsmakande mat på skolor och äldreboenden. De har insett att barn inte kan leva på mackor och bullar allena utan behöver riktiga måltider med lagad mat.

Vi ser en tilltagande gräsrotsaktivism för bättre mat. Människor lusläser innehållsförteckningar och ratar onödiga tillsatser. De protesterar mot uppvärmd storköksmat och sockriga mellanmål på förskolorna. De väljer ekologisk mat, inte bara för miljöns skull utan för smakens och hälsans.

Storföretagen anpassar sig och rensar upp bland tillsatserna. Det uppstår en ny typ av mataktivistiskt småföretagande, med lokala marknader, närproducerade varor, återupptäckta regionala specialiteter och småskalig produktion enligt traditionella metoder. Smarta entreprenörer erbjuder hemkörning av rejäla matkassar och veckomatsedlar till stressade familjer som vill äta hemlagat.

Först verkade det handla mer om nya ideal än om ett nytt beteende. Folk köpte mängder av kokböcker men lagade allt mindre mat till vardags. Ekomaten framstod mest som ett övre-medelklass-fenomen i storstäderna. Men nu tycks någonting vara på väg att hända på riktigt. Exempelvis har barnfetman som höll på att skena i höjden nu slutat öka och till och med minskat något.

Sammantaget utgör detta en riktig revolution. En konservativ revolution. Människor vägrar att anpassa sig till modernitetens och stordriftens skenbara fördelar. De återupplivar svunna kunskaper om långkok, säsongsgrönsaker och storbak. De påminner sig om värdet av regelbundna måltider och tar sig återigen tid att sitta ned och äta tillsammans med familjen.

Detta är vardagslivets motsvarighet till den pågående åsiktsförskjutningen inom svensk borgerlighet från nyliberala drömmerier till pragmatisk konservatism, från ekonomism till frihetligt samhällsengagemang och från individualism till förnyad insikt om de små gemenskapernas betydelse.

Konservativ är inte längre ett skällsord i opinionsbildarkretsar. Allt fler unga skribenter och politiskt aktiva kallar sig konservativa. Kristdemokraternas Göran Hägglund har vitaliserat sitt parti genom att liera sig med verklighetens folk – alla som kämpar på med arbete, försörjning och familjevardag, utan att göra större väsen av det.

Än så länge är det oklart hur detta ska översättas i konkret och valvinnande politik. Men den konservativa matrevolutionen lämpar sig väl för konkreta politiska åtgärder, såsom kvalitetssäkring av offentlig matupphandling, bättre märkning av maten, nysatsning på hemkunskap och bättre villkor för småskalig matproduktion.

Förhoppningsvis är detta bara början. Det finns fler områden där både socialism och nyliberalism har slut på recept: arkitektur och stadsplanering, skolundervisning, högre utbildning och rättsskipning. Där kan upproret mot modernitetens avarter gå vidare.

Charlotta Levay

fil. dr. företagsekonomi