Facebook kan avgöra det danska valet
Ja, det är kanske att ta i. Men faktum är att en lyckad Facebook-kampanj kan komma att påverka uppemot två procent av rösterna. Och det kan vara avgörande för om det blir det blå eller det röda blocket som går segrande ur striden.
Visst användes Facebook – och i viss mån också andra sociala medier – i valrörelserna 2007 (folketinget) och 2009 (kommunerna) men det är först nu som experterna på allvar räknar med att det får ett inflytande på valresultatet.
Idag finns det 2,2 miljoner danskar (över 18 år) som har en profil på Facebook. Alla är förstås inte aktiva, men om låt oss säga bara hälften är det, så kan ett välformulerat politiskt budskap nå och påverka riktigt många. Samtliga partier och nästan alla folketingsmedlemmar (179) har en Facebook-profil och i princip alla som vill väljas in har det! Som jämförelse är ”bara” 33 parlamentariker aktiva på Twitter.
En av de mest uppmärksammade Facebook-profilerna tillhör integrationsminister Søren Pind. En frispråkig herre som senast var mycket kritisk mot en EU-expert på sin ”vägg” och gav henne öknamn. ”Jag använder Facebook som privatperson och inte som minister. Och jag kommunicerar ju bara med mina vänner”, förklarade sig Pind då han fick smisk för sitt tilltag. Ett något bräckligt försvar med tanke på att statsrådet har över 4000 ”vänner” och de kan ju knappast alla tillhöra ”kompisgänget”.
Pind var för övrigt inblandad i en annan Facebook-affär. Det var efter att ministern uttalat att han tycker att invandrarna ska assimileras snarare än integreras. Det väckte en storm av invändningar och tusentals Facebook-användare bytte i protest ut sin profilbild mot ett foto av Sören Pind. Till slut tvingades Facebook gå in och stoppa kampanjen. Men lite skoj var det allt och om inte annat så visade det Facebooks genomslagskraft. Det blev en riktig snackis!
Allvarligare konsekvenser fick FB-skrivandet för en anställd i regeringspartiet Venstres presstjänst. Hon beskyllde i sin statusuppdatering en tjänsteman i riksdagshuset för att vara psykiskt sjuk, hon berättade att hon gärna vill slå en namngiven TV-journalist på käften, hon tyckte att Köpenhamns överborgmästare såg ”kåt ut på ett äckligt sätt” och en ordförande i region Hovedstaden betecknades som ”fet, rik och svinaktig”. Presskvinnan blev omedelbart friställd och Venstre tvingades införa ”uppföranderegler” på Facebook. En mycket dansk skandal.
Berlingske Tidende som studerat Facebook-fenomenet konstaterar att aktiviteterna på sajten nog i första hand påverkar partierna internt. I konkurrensen inom det egna partiet kan en kandidat göra sig populär eller motsatsen genom sitt sätt att sköta FB. Och det går inte att bara kasta sig in i leken när valrörelsen startar (i Danmark är den formellt bara tre veckor lång) utan Facebook kräver ett långvarigt och uthålligt engagemang. Dessutom måste politikerna gå i dialog med ”vännerna” och inte bara trumpeta ut budskap.
Steven van Belleghem, belgisk expert på sociala medier, säger till nyhetsbrevet Mandagmorgen: ”Sociala medier är politik utan filter. Det sitter ingen och redigerar budskapet; i gengäld ska politikerna lyssna till väljarna. Det kan mynna ut i en helt ny typ av dialog, där politikerna och väljarna igen skapar politik tillsammans.”
Det är säkert riktigt. På sikt kan de sociala medierna bidra till att återskapa kontakten mellan politikerna och medborgarna och vitalisera demokratin.
Jöran Svahnström
frilansjournalist, Köpenhamn
