40 år av droger, kravaller och lantliv
Det rådet gav Robert Aschberg de danska politikerna 1990 i en klassisk utgåva av TV-programmet Diskutabelt. Det handlade om Christiania. Men Christiania finns kvar. Denna vecka firas 40-årsjubileum. Vi skriver 2011 och nu är det meningen att den så kallade fristaden ska bli ett bostadsområde som – nåja – alla andra.
Låt mig först göra en sak klar: Det är mycket som är positivt och trevligt med detta 32 hektar stora område, med 790 boende och 300 byggnader. När man har kommit ett stycke in i Christiania är det fridfullt, bilfritt, sneda och vinda Pippi Långstrump-hus, lekande barn, katter och hundar och höns. Det är inte så svårt att förstå att Christiania är Köpenhamns näst största turistattraktion, efter Tivoli.
Men så är det baksidan. För det första är det ju något märkligt att ett antal personer ockuperade ett statligt ägt kasernområde i Christianshamn för fyrtio år sedan och har bott där – olagligt – sedan dess. Vad värre är: narkotikan.
För när du först kommer in genom Christianias färgglada portar kan du inte undgå att hamna på Pusher Street där råa sällar helt öppet säljer hasch och andra euforiserande stoffer och, under bordet, hård narkotika. Otaliga försök har gjorts att stoppa försäljningen. Men hundratals razzior har inte hjälpt. En gång rev faktiskt haschförsäljarna sina bodar och flyttade ut på stan då de ansåg sig trakasserade av polisen.
De återvände dock och byggde upp Pusher Street igen vilket fick polisen, utanför protokollet, att dra en lättnadens suck eftersom de nu lättare kunde kontrollera handeln när den koncentrerades till en plats i Köpenhamn.
Det officiella svenska motståndet mot Christiania handlar om just detta – knarket. Att Danmark tillåter ett alternativt boende och en annorlunda livsstil ska man förstås inte blanda sig i.
Men tusentals svenska ungdomar har fått sitt första haschrus i Christiania efter en kort färje- eller brotur från Skåne. Det är illa. Den svenska förhoppningen om att den danska staten skulle tacka för stängningen av Barsebäck med att avveckla Christiania var enbart naiv.
Och i dagarna har det blivit klart att Christiania permanentas och legaliseras. Det har nämligen – efter sju års förhandlingar, christianiterna har inte haft bråttom – skrivits ett avtal mellan staten och de boende i Christiania. Det innebär att en nyupprättad fond köper och hyr området och byggnaderna av staten.
Christianiterna kan bo kvar i sina hus, till en marginellt högre kostnad än idag (det är extremt billigt) och Christianiafonden får rätten att bestämma vilka som ska få flytta in i Christiania. Kvadratmeterpriset för bostäderna blir cirka 3.500 danska kronor. Grannarna "utanför muren" betalar 35.000...
I avtalet sägs ingenting om narkotikan. Staten hoppas att ett starkare Christiania lättare ska kunna stå emot pressen från kriminella element. Det är en from förhoppning som knappast har någon med realiteterna att göra. Christiania lever vidare och svenska ungdomar kommer även fortsättningsvis att frestas av utbudet på Pusher Street.
Jöran Svahnström
frilansjournalist, Köpenhamn
