Ovanstående är första versen i Nu tändas tusen juleljus. En traditionell sång till jul i Sverige, sedan 1986 också en psalm. Vi tar andra versen också:

Och över stad och land i kväll

går julens glada bud

att född är Herren Jesus Krist,

vår Frälsare och Gud.

Det var barnvisekompositören och läraren Emmy Köhler (1858–1925), som skrev text och musik till denna ofta sjungna julsång. Ännu så länge ofta sjungna, är väl bäst att tillägga. Ty nu stundar andra tider. Rektorn för Byttorpsskolan frågade sig i gårdagens Borås Tidning: "Får vi sjunga Nu tändas tusen juleljus?"

Det handlar om julavslutningen. Och det handlar om en rektor som är så snärjd av nya pålagor att detta är frågan som upptar hennes tid.

Ingen skugga må falla på henne. Att vilja göra rätt och följa föreskrifter är inget man kan lasta en rektor för. Men man blir betänksam av minst två skäl. För det första att en rektor ska behöva bli så till den milda grad ängslig i en fråga som hon borde ha mandat att avgöra.

För det andra att frågan om julavslutningars plats och innehåll är på väg att spåra ur. I något slags missriktad välvilja ska det låtsas som om Sverige är ett land utan traditioner och kulturarv.

För att börja med det sista . Lika säkert som julstressen innehåller nu varje december sin diskussion om julavslutningar. Många skolor har avslutning i kyrkan. Kyrkans julbudskap är en del av vårt kulturarv därför hör det till att lära om det och en stund i kyrkan har blivit det sätt på vilket många väljer att avsluta terminen.

Det måste inte vara det, olika skolor har olika traditioner, men det kan vara det. Kyrkorummet har andra förutsättningar att ge en känsla av högtidlighet och samling än en skolmatsal.

Och oavsett var man är; att ha varit med och sjungit de traditionella psalmerna handlar om allmänbildning, inte religiös fostran. Eller ska vi låtsas att det är på grund av Kalle Anka vi firar jul i Sverige?

Diskrimineringsombudsmannen vill inte ha avslutningar i kyrkan. DO är den myndighet om vilken Dagens Nyheter nyligen berättade att där ges inte julklappar till de anställda. De får "vinterpresent" och istället för julfest har man "decemberfest" så att ingen ska känna sig diskriminerad. Med risk för att låta raljant, vilket egentligen inte passar sig i sammanhanget, men när ska DO uppmana till bojkott av ordet "julavslutning"?

Det är en grundbult i varje öppet samhället att man ska ha respekt för människors olika tro. Skolan ska fostra till tolerans och generositet. Undervisningen ska vara icke-konfessionell.

Men det är inte samma sak som denna tilltagande räddhågsenhet. Dessutom, när det är avslutningar i kyrkan vet prästerna vilka som sitter i bänkarna och förstår, i de allra flesta fall, att anpassa sig därefter. Det handlar inte om religiösa väckelsemöten, utan om att ge inblick i kristen jultradition med den högtidligare och mer ceremoniella inramning kyrkan erbjuder. (Som när de intervjuade barnen i fredagens BT klarsynt förklarade vad som inte är tillåtet i kyrkan: "Man får inte störa, inte springa omkring och inte stjäla Jesusbarnet".)

Diskussionen om julavslutninga r blir ofta hätsk i tonen. Därför är det angeläget att betona att det är med elevernas bästa för ögonen som beslut om julspel och avslutningar ska tas. Det kräver känsla för den egna skolan, inte snäva perspektiv uppifrån. Därför är rektorer bäst skickade att avgöra vad som ska gälla.

Med lyhördhet och förnuft löser man det mesta. Men ingen tjänar på den undfallenhet och närmast absurda rädsla som börjat gro kring de här frågorna. Och självklart ska man våga sjunga Nu tändas tusen juleljus.

Därför, avslutningsvis, de två sista verserna i denna vackra julsång:

Du, stjärna över Betlehem

o, låt Ditt milda ljus,

få lysa in med hopp och frid

i varje hem och hus.

I varje hjärta, armt och mörkt

Sänd Du en stråle blid

En stråle av Guds kärleksljus

I signad juletid

Till sist

?i brist på valdag tycks julafton nu ha blivit den dag opinionsmätningar spekulerar om. Och nog kan man undra varför förtidsröstning, jag menar tidiga inköp av julklappar, är vanligare bland kvinnor än män. Även norrlänningar är ute i god tid.

?och så är Unibet igång igen med vadslagning om partiledare. Denna gång handlar det om språkrör (MP). Lägst är oddsen för Gustav Fridolin. Han är 27 år och har 16 års erfarenhet (ja, han gick med i MP som elvaåring).

?man kan också spela på Mona Sahlins framtida sysselsättning. Mest pengar tillbaka är det på ambassadör. Och då var de oddsen ändå satta innan Thomas Östros och Jimmie Åkesson drev igenom den besparing på regeringskansliet som nu leder till att Carl Bildt förbereder vad han kallar massnedläggning av ambassader.

??i dag är det 11 december och avståndet till den 24 krymper med oroväckande fart. Funnes det en ordningsmakt för sådana ting borde decembers svindlande hastighet rendera böter för fortkörning. Eller är kvoten för detta redan uppfylld?