Petzäll har förverkat förtroendet - flera gånger om

Sedan dess har det gått ett antal fyllor och löpsedelsbekännelser innan han i dag återigen skrevs ut från en behandling och via Expressen meddelade sin partiledare och andra att nu ska han bli politisk vilde. Han ska använda riksdagsmandatet till att arbeta för unga missbrukare.

Från det bör han hindras. Det är förvisso en angelägen fråga men Petzäll är en omöjlig riksdagsledamot. Eller borde åtminstone vara.

Problemet är att han, som alla riksdagsledamöter, sitter på ett personligt mandat. Det är han, inte partiet, väljare eller ledarskribenter, som bestämmer om han sitter kvar.

Det finns en poäng i det, partier ska inte kunna göra sig av med en folkvald hur som helst. Men så här i efterhand kan man ju tycka att den som skrev lagen borde ha petat in ett par undantag.

Till exempel ett om rätten att stoppa 23-åriga nybehandlade missbrukare utan omdöme som klamrar sig fast vid hög lön och bekvämt leverne. Som inte bryr sig ett skvatt om respekten för riksdagens status, som enligt uppgift inte drar sig för att sälja sin plats och som därtill inte kommer att få minsta inflytande.

Petzäll har förverkat sitt förtroende flera gånger om. Dessutom – vill Petzäll hjälpa unga missbrukare på riktigt, är riksdagen fel plats.

Det finns förvisso exempel på enskilda ledamöter som med tydlig agenda skapat opinion för sina hjärtefrågor. För dem har riksdagen varit en perfekt plattform. Men Petzäll saknar både erfarenhet och kompetens. Vem ska lyssna på honom? De 959 som personkryssade honom?

Knappast. Det var ju inte med dessa frågor för ögonen som de valde honom. Och de andra partiernas intresse för att hjälpa Petzäll till politisk framgång är noll.

Vad gäller övriga politiska följder skulle man kunna kalla Petzälls avhopp för ett plus för alliansen, eftersom all splittring av oppositionen ger fördel till det stabilare alternativet. Men det finns något olustigt i att föra sådana mandatteoretiska resonemang.

Precis som kommentarerna på Twitter förvisso är fyndiga men ändå svåra att ohejdat dra på munnen åt (t.ex: "Så William Petzäll har varit på behandlingshem och nyktrat till – då kommer beskedet att han lämnar Sverigedemokraterna. Fullt logiskt.")

Det politiska dramat om Petzäll har en svart ram av missbruk, pengahunger och dåligt omdöme.

Måtte Petzäll avgå. Både för riksdagens och sin egen skull.