Därför Obama, trots allt
I mars frågade opinionsinstitutet Yougov ett antal svenskar vem de skulle ha valt om de fått rösta den 6 november. 74 procent svarade Obama, 4 procent skulle ha röstat på Romney och 22 procent visste inte.
Resultatet förvånar inte. Republikanerna står lågt i kurs här. Rätt ofta avfärdas de som en skock vapengalna, fanatiska abortmotståndare, som ser skatt som ett uttryck för ondska.
Men förminskar man republikanerna så mycket, förminskar man en stor del av de amerikanska medborgarna och ser på dem närmast som mindre vetande. Är det verkligen rimligt?
Det tror inte jag. Därför hade jag, om Yougov hade ringt mig i mars, bett om betänketid.
För valet är inte alltid självklart. När jag ett läsår bodde som utbytesstudent hos familjen Rivers i Columbus, Georgia, kunde jag följa 1980 års valrörelse på nära håll. Jane och Walker hade alltid röstat på demokraterna. Nu var Carter sittande president. Republikanen Reagan var utmanaren.
”Har ni det bättre nu än för fyra år sedan?”, frågade han väljarna.
”Nej”, svarade paret Rivers och gav, efter viss tvekan, Reagan sin röst. Han vann.
Ovanstående är en förenkling, både av valet 1980 och av familjen Rivers. De hyste också en oro för vart landet var på väg med Carter. En oro som sträckte sig längre än omsorgen om den egna plånboken. Carters politik hade visat sig otillräcklig för att hantera det ekonomiska läget efter oljekriserna och han tyngdes av gisslankrisen i Iran.
Nu är det Mitt Romney som ställer frågan om amerikanerna har fått det bättre. Och svaret är att man med rätta kan anklaga Obama för att inte ha infriat de förhoppningar han väckte.
Dock kan man inte göra honom ensam ansvarig för den ekonomiska situation som landet befinner sig i och låtsats som om finanskris och krig inget betytt. Det var ju inte precis något dukat bord som väntade när han svor presidenteden i januari 2009. Men han har visat ledarskap och i krisen lyckats driva även sociala frågor.
Och det är väl ungefär där jag skulle säga till Yougov, om de ringde, att jag har bestämt mig för Obama, trots allt.
Inte för att entusiasmen för honom är lika glödande som för fyra år sedan, utan därför att Romney, till skillnad från Reagan 1980, inte har något bättre att komma med. Hans fluffiga recept med gigantiska skattesänkningar just nu är ett oansvarigt sätt att möta en svår situation.
Till sist – även om varenda USA-kännare säger att det är ekonomin som avgör, innebär det inte att andra frågor är betydelselösa.
När företrädare för republikanerna hävdar att kroppens eget biologiska försvar förhindrar graviditet vid våldtäkt – vilket gör legal abort onödig – är det enkelt. Då behöver man ingen betänketid alls för att svara på hur man skulle ha röstat.
För övrigt
...hålls den tredje och sista debatten mellan kandidaterna nu på tisdag. Den ska handla om utrikespolitik och startar 03.00 svensk tid.
...sågs den andra debatten av 65,6 miljoner och den första av 67.
...är tittarrekordet i sammanhangen från 1980 och debatten mellan Carter och Reagan. 80,6 miljoner.
...var den f.d. skådespelaren Ronald Reagan en fena på TV-sända debatter. T.ex. när han mötte utmanaren Walter Mondale inför valet 1984 och Reagans ålder, 73 år, kom på tal:
..."Jag tänker inte göra ålder till en fråga i den här kampanjen. Jag tänker inte, för att vinna politiska poäng, utnyttja min motståndares ungdom och bristande erfarenhet.”
...på torsdag , den 25 oktober, tänker Barack Obama förhandsrösta. Det är förs-ta gången en sittande president inte röstar på valdagen.
