Annons
Nyheter

Men hann ni städa också?

"Har ni alltid så här stökigt?”
Nyheter • Publicerad 6 mars 2010
Foto: Christof Stache

Han kan ha varit tio år. Så här ett par år efteråt har det blivit en smålustig anekdot om sanningssägande barn. Just då, när han forcerat röran i hallen och blickade in i vårt kaotiska kök, var det inte ett dugg kul. Vad var jag för människa som inte kunde hålla ordning? Talades det i skolan om vårt stökiga hem?

Åtta av tio kvinnor har någon gång skämts över att de har det stökigt hemma. Hälften av männen. Nio av tio kvinnor säger sig också vara den som tar störst ansvar för ordningen i hemmet.

Annons

Debatten om Rut-avdraget är en debatt om svarta jobb som blivit vita, om växande småföretag och nya arbetstillfällen. Det är en politisk strid där argumenten präglas av ekonomi, den enskildes och landets. Men det är också en debatt om hur vi lever våra liv. Hushållsnära tjänster är ofta kvinnonära tjänster. Kvinnor städar, dammar, plockar undan, tvättar, tar hand om barn, lagar mat.

Det är en rejäl förenkling. Det medges. För visst moppar även män. De skolar in på dagis och fixar maten före föräldramötet, som de ska gå på eftersom de är klasspappor och frun har spinningpass i kväll. Men enligt SCB utför kvinnor två tredjedelar av allt obetalt hemarbete (och det gäller även i förhållanden där paret tror sig dela lika).

I boken Rent hus – slaget om den svenska dammråttan (2004) skriver Tinni Ernsjöö Rappe och Lars Strannegård: ”Kvinnor utsätts dagligen för budskapet att ett bra hem är ett rent och vackert hem och att ansvaret för det är hennes. Genom att leva upp till detta får kvinnor sin könsidentitet bekräftad och vice versa – är hennes hem stökigt och smutsigt blir hon ifrågasatt.”

Måhända läser en riktig kvinna också Family Living. I veckan lockade tidningen, som bjuder på interiörer från rena och vackra hem, med rubriken ”Så städar du snyggare”. Oemotståndligt. Där instruerar bland andra Felix Herngren om vikten av bra dammsugare och riktiga mirakeltrasor. Varken han eller någon annan tipsar dock om Rut. Kanske finns det en anledning till det.

Av den stora undersökning som redovisas i Marie Söderqvist bok Status – vägen till lycka (2009)framgår hur det i Sverige, till skillnad från i andra länder, inte ger status att köpa tjänster. ”Att köpa hjälp avslöjar i stället ofrånkomligt dina egna tillkortakommanden”, skriver Söderqvist och råder ”Dölj den hjälp du köper”.

En del döljer sina tillkortakommanden även för skattemyndigheten. De anlitar svart hjälp. Eller så gör de som Mona Sahlin. I en intervjubok av Stina Dabrowski säger hon att nej, hjälp hemma ville hon då absolut inte ha, fast i och för sig hjälper hennes mamma och pappa så mycket att ”det är fusk att säga att jag inte har någon”.

Statusmässigt är det enligt Söderqvist mer okej att få hjälp av släktingar än att köpa tjänster. Men alla har inte föräldrar som kan hämta på dagis, grannar som kan skotta snö eller barn som kan komma hem och byta den där lampan som sitter så högt upp.

Vi flyttar till nya platser – där jobben finns, och lever fjärran från släktingar. Samtidigt tillbringar både män och kvinnor mer tid på sina arbetsplatser. Sådan är det moderna livets arbetslinje – en linje hyllad av både Alliansen och Socialdemokraterna. Och ju skarpare arbetslinjen blir, desto mer nödvändigt med en fungerande tjänstemarknad.

Därför är Rut-avdraget ett avdrag i tiden. Inslagen i media under veckan, där pensionärer och barnfamiljer berättat om en lindrigare vardag vittnar också om en ny, öppnare inställning till att köpa tjänster.

Efterfrågan på de hushållsnära tjänsterna kommer med all sannolikhet att öka. Får Rut-avdraget vara kvar kommer också fler att kunna berätta att de fick sitt första jobb fortare, fler kommer att betala skatt, fler kommer att starta nya företag. Vinnarna blir många.

Annons

Därmed inte sagt att det kommer att vara ordning och reda i varenda hall i detta land. I ett annat livsstilsmagasin läser jag att dagens trend för kvinnor är att träna sig i att inte vara perfekta, att hitta ”ro i röran” som det kallas. Stökiga hem är med andra ord inget nederlag längre.

Se där också en värdering att hälsa välkommen i den välputsade arbetslinjens land.

Till sist

? putsas det en hel del på den politiska ytan i dessa Rut-tider. Sålunda har direktiv utgått från nya Moderaterna att ”vi lämnar slips och pärlhalsband hemma”, istället ska kläderna signalera tillhörighet och vara ”vardagliga”. Plötsligt fattar man varför statsministerparet kom i skrynklig pikétröja och jeans till statsbesöket i Kina. Frågan är om Kinas president Hu Jintao begrep signalen.

? noterar att snabbtänkta statsministerfrun har fattat galoppen. Vid modegalen nyligen förklarade Filippa Reinfeldt att ”själv handlar jag gärna på H&M som erbjuder enkla och moderna kläder till ett bra pris”. Tiden är ur led – ty det var väl inte där som Mona Sahlin fick tag på sin snygga Louis Vuitton-väska?

? men visst är yta viktigt. När Veckorevyn inför förra valet ville stajla partiledarna var det bara en som sade nej, Göran Persson. Han tyckte att han dög som han var. ”Man ska söka sin egen stil”, sade han till dåvarande chefredaktören Ebba von Sydow där han stod i kostym och röd slips. Klok man.

Katarina Larsson, politisk redaktör
Så här jobbar Borås Tidning med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons