Topp Tio 1998
DE TIO BÄSTA FILMERNA 1998
1) Dark City
Alex Proyas (vars karriär garanterat aldrig kommer nå upp i dessa höjder) odiskutabla och becksvarta science fiction-thriller spöar allt som kommer i dess väg. Det finns verkligen en anledning till att den allt som oftast kallas den mest1990-talets mest förbisedda film. Många är de som i efterhand sett både Dark City och The Matrix och insett vilken som kom först och vilken som faktiskt är bäst. Som i en underbar mardröm söker Rufus Sewell mordiska svar i en stad (snyggast någonsin) där ingen verkar känna någon annan på riktigt, men varför?
2) The Big Lebowski
Egentligen overkligt att The Dude och hans vedermödor kommer tvåa på en sådan här lista, men i konkurrensen får han tyvärr se sig besegrad. The Big Lebowski är världens roligaste och skönaste film, jo så är det... Låt oss alla bara dricka white russian och bowla oss igenom livet, när man ser det igenom Coenbrödernas lins så finns inget annat alternativ.
3) Crna macka, beli macor( Svart katt, vit katt)
Botemedlet mot allt som är grått, trist och allmänt ledsamt. Emir Kusturicas euforipiller Crna macka, beli macor ser inte ut, låter som eller beter sig som något annat. En helt skogstokig röra av musik, gangsters med högafflar och en frenetisk glädje som inte är av denna värld. Vår tids Blues Brothers.
4) The Truman Show
Jim Carrey i sitt livs roll som den blåögde drömmaren Truman Burbank, en man vars hela liv i hemlighet har dokumenterats genom en hybrisliknande dokusåpa, ledd av den visuelle konstnärenChristof (Ed Harris). När sanningens ridå sakta men säkert börjar dras upp för Truman följer stor filmkonst med ämnena identitet, utanförskap, längtan och styrka som främsta grundpelare.
5) Fear and Loathing in Las Vegas
En enda låg filmisk tripp. Orden räcker inte till för att beskriva Fear and Loathing in Las Vegas, så jag nöjer mig med två: psykedelisk genialitet.
6) The Thin Red Line
En smärtsamt vacker film. Cameos från några av de största manliga stjärnorna i världen står som spön i backen men fungerar bara som njutbara detaljer ur den större bilden. Flyktig, svävande som det vindpinade höga gräs den så ofta porträtterar och stark så att hjärtat närapå brister är The Thin Red Line en unik kombination av avgrundsdjup konstfilm och brutal krigsfilm.
7) Saving Private Ryan
Smutsig, ohyggligt välgjord och skräckinjagande realistisk är bara tre av så många lovord som kan sägas om Saving Private Ryan. Spielberg får äntligen göra den krigsfilm han alltid velat och med sig på färden har han sin nye bäste kompis Tom Hanks som butter antihjälte. Den man dock minns bäst är Barry Peppers skarpskjutande bibelciterare Private Jackson. Vilken roll.
8) Lock, Stock and Two Smoking Barrels
En polstjärna i genren gangsteractionkomedi. Dialogen, de coola karaktärerna, den visuella stilen... Allt är oförglömligt när Guy Ritchie ger all sin kärlek till Londons undre värld, för om det hade varit såhär roligt att vara småfifflare i den staden så hade jag suttit på första bästa plan.
9) Happiness
Todd Solondz fortsätter sin ångestladdat ironiska resa genom den amerikanska medelklassens sexuella och sociala undergång. Happiness är inget för den som inte kan hantera ämnen som desperation, monstruösa lustar och självdestruktivhet. För oss andra är det en mörk om än givande stund om hur fel allt kan gå om man inte tar hand om sig själv alternativt skaffar hjälp.
10) Lola Rennt
Vad du än gör, nicka inte till när Lola (Franka Potente) rusar genom den stora staden i jakt på pengar som ska rädda hennes pojkvän från en säker död. Från det att filmen startar har hon 20 minuter på sig, och det går undan vill jag lova. En stilistiskt banbrytande film som inte bara gör sitt för spänningsnerven utan även för det stora tänkandet. Vilken väg är den rätta att gå (springa) när bara en enda sak betyder allt?