Konsten att ta något som gått för långt ett steg till

I maj nästa år kommer Sacha Baron Cohens tredje filur få till en liknande masspsykos som den fantastiska Borat-filmen orsakade. Den här gången är det den Österrikiska, synnerligen flamboyanta och VÄLDIGT homosexuella reportern Brüno som ska få oss att vilja krypa ur skinnet på grund av alla extremt obekväma, pinsamma om än fruktansvärt tankeväckande galenskaper. Tack vare sin tafflighet och ändå världsfrånvända naivitet så lyckades Cohen i rollen som Borat dra ut människor de mest äcklande och ögonbrynshöjande fördomar och rasistiska åsikter trots den uppenbara kameran de hade upptryckta i ansiktet, i fallet Brüno kommer han få jobba ännu hårdare, vara ännu mer jobbig och ÄNNU mer provokativ.

Filmen om Brünos öden och äventyr när homofobins unkna slöja ska slitas bort lär vara så pass överdriven och helt igenom pinsamt rolig att jag inte är helt säker på att jag kommer orka se den... i alla fall inte på bio. Sen kommer alla i vilket fall prata om den och naturligtvis anamma huvudkaraktärens dialekt så att man har något att vara trött på i ett halvår framöver.