Vargen behöver också skydd!

Nu när sex vargpar söker revir i Västra Götaland har frågan återigen kommit till Borås Tidnings spridningsområde. LRF Sjuhärad menade häromdagen att de sex revirhävdande paren utgjorde en ”oacceptabel nivå” och att ”situationen går oss ur händerna”. Därför kräver de nu licensjakt på varg i Västra Götaland (BT 8/8). Replikerna på nätet har inte låtit vänta på sig.

LRF:s reaktion är ganska så överdriven. När vi i år äntligen har uppnått riksdagens mål om 200 vargar och 20 föryngringar per år, ja då är det dags att plocka fram bössan. Vargstammen är fortfarande känslig och präglas delvis av inavel. Dessutom dödas 10–15 vargar årligen, jaktbrott som sällan klaras upp.

Det vore därför mycket riskabelt att införa licensjakt i detta skede. Visst går det att förstå frustrationen och ilskan hos dem som mister sin jakthund eller får sina får rivna. De som förlorat tamboskap bör ha en ordentlig ersättning och ekonomiskt stöd så att de kan hägna in och skydda sina djur.

Men i ett så vidsträckt land som Sverige måste vi kunna ha en hållbar vargstam. Det är inte rätt att vi ska skjuta bort ett av våra fyra stora rovdjur.Vargen är dessutom inte farlig. Man får gå tillbaka till första halvan av 1800-talet för att finna någon incident där varg attackerat människa. Då är björnen betydligt farligare.

Vargfrågan rymmer många dimensioner. Stad ställs mot landsbygd, jägare mot naturgrupper. Problemet är också att vargstammen är koncentrerad till vissa delar av landet: Värmland, Dalarna och Västra Götaland. Det hade förstås varit önskvärt med större spridning upp mot de stora skogarna i Hälsingland, Jämtland och längre norrut.

Många som lever nära vargen är också frustrerade för att de tycker att besluten tas över deras huvuden. Beslutsfattarna i Stockholm lever inte i samma verklighet som de som är rädda för att släppa ut sin hund i skogen. Det kan därför verka rimligt att flytta ner jaktfrågan på en nivå så nära som möjligt dem som lever i vargom- råden. Att vargjakten ytterst styrs av ett EU-direktiv är inte optimalt. Samtidigt är vargen en nationell angelägenhet. Därför är det trots allt viktigt att Naturvårdsverket har sista ordet i frågan om skyddsjakt på enstaka problemvargar.

Det är bara att acceptera att vargen etablerat sig i Västra Götaland och därmed även debatten om dess vara eller inte vara.