Tyskland och Sverige – ett skevt förhållande

Den tidigare diktaturen Östtyskland är sedan två decennier en del av det demokratiska Tyskland. Ett flertal punkter i torsdagens digra program belyser emellertid en annan diktatur, Vitryssland som under Aleksandr Lukasjenka tycks ha fastnat i kalla krigets världsordning. Den vitryska kultur- och demokratikampen får alltså här ett välkommet forum ett hundratal mil utanför den egna gränsen.

Temat för årets bokmässa är "Tre länder – ett språk", men precis som sig bör är alltså kampen för det fria ordet ett givet undertema. Så utvecklades invigningstalet av Nobelpristagaren Hertha Müller till en flammande appell mot världens folkförtryckare. Den arabiska våren, som riskerar att bildligt talat övergå till höst, gör ämnet än mer aktuellt än vanligt.

Men det är tyskan och den tyska litteraturen som för en gångs skull står i centrum av den svenska kulturdebatten under dessa dagar. En kollega påtalade lite skämtsamt att svenskarnas intresse för det tyska sjönk efter slaget vid Stalingrad. Det ligger något i det. Engelskan blev segrarmakternas språk och USA tog över Tysklands världsledande position inom kultur och vetenskap.

I Sverige, liksom troligtvis i flera andra länder, kom tyskan att nära förknippas med de nazistiska brotten. Att vurma för tysk konst och litteratur framstod länge som något suspekt. Att kontaktytorna med ett språk och en kultur som vi har så mycket gemensamt med trots allt är så begränsade kan knappast längre skyllas på ett världskrig och tolv år av nazidiktatur.

På det välbesökta seminariet "Moderna språk som framgångsfaktor" klarläggs det skeva förhållandet mellan Sverige och Tyskland. Tyskarna älskar allt som är svenskt, 50–70 svenska romaner (mest kriminalhistorier) översätts årligen medan intresset åt andra hållet inte alls är lika stort. I Tyskland läser 4.000 heltidsstudenter det perifera språket svenska medan endast 923 personer läser världsspråket tyska vid svenska universitet och högskolor.

Det är förstås inte tyskarna som förlorar mest på det massiva svenska ointresset. Sakta men säkert verkar dock en förändring vara på väg. Före detta högskoleministern Tobias Krantz menar att omläggningen av gymnasieskolans meritpoäng har gynnat tyskan. Ett utökat utbyte mellan grundskolor och ett tilltagande studentutbyte bidrar också positivt.

Bokmässan handlar både om litteratur, om samhälle och om politik. Krisen på de europeiska finansmarknaderna har rivit upp ett stormhav i tysk inrikespolitik. Enligt den gamle euroskeptikern Carl Tham, före detta Berlinambassadör, har euron som skulle förbrödra medlemsländerna istället väckt liv i fördomar och gamla oförrätter.

I den tyska populistiska pressen framställs grekerna som fuskande lata drönare som solar och badar hela dagarna. Greklands vice premiärminister svarar med att Tyskland inte har gjort upp notan för ockupationen under andra världskriget. Tyskarnas skuldtyngda historiska arv fortsätter att visa sig när man minst anar det.