Putins verkliga motståndare finns på nätet

Det före detta kommunalrådet i Borås, numera riksdagsledamoten, Ulrik Nilsson (M), kommer att bistå i övervakningen av det ryska parlamentsvalet på söndag (BT 1/12). Det borde kännas som en något absurd situation. För även om Nilsson och hans observerande kolleger inte märker av några oegentligheter i själva vallokalen, så kan det knappast ha undgått någon att valet inte sker i en demokratisk miljö.

Trakasserier av regimkritiker är legio, tröskeln in till parlamentet har justerats upp till sju procent för att stänga ute småpartier. Om det dyker upp en gruppering som på något sätt kan utgöra ett hot mot makten så sätts den ur spel. Myndigheterna kan exempelvis vägra registrering eller ta med sig datautrustning vid husrannsakan.

Delegationen från Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa, där Nilsson alltså ingår, lär inte kunna göra mycket för att ändra på sakernas tillstånd.

Putins maktparti Enade Ryssland prövar inte förtroendet hos väljarkåren på söndag, de söker bekräftelse för att få fortsätta att utöva makten.

För att Vladimir Putin efter att ha bytt post från premiärminister till president ska slippa förhandla med de andra tre partierna i duman måste partiet dock uppnå konstitutionell majoritet. Med dagens 64 procent av väljarkåren har Enade Ryssland det. Två opinionsundersökningar visar dock att partiet kan mista sin absoluta maktposition.

Paniken sprider sig. Engelspråkiga The Moscow Times beskriver påtryckningarna för att folkets röster ska hamna ”rätt”: Företagare utsätts för såväl morot som piska, statliga subventioner eller besök från skattekontoret. Offentliganställda uppmanas att samla in namn på personer som lovar att rösta på Enade Ryssland. Myndigheterna har också möjlighet att kontrollera hur väljarna lagt sina röster.

Erfarenheten av riggade val och korruption finns nedärvd från Sovjetunionen. Denna höst är det 20 år sedan det väldiga imperiet föll samman i 15 rådsrepubliker. Detta var före internetåldern och den globaliserade värld som även Ryssland är en del av.

Vladimir Putin försöker höja valtempen genom att måla upp fiendebilder av västerländska infiltratörer som undergräver Rysslands auktoritet. Men i dagens öppna värld har det budskapet betydligt svårare att få fäste än under det kalla krigets dagar. 51 miljoner ryssar, drygt en tredjedel av landets hela befolkning, använder internet.

Så även om det saknas politiska alternativ, kan makten för närvarande inte kontrollera nyhetsbilden. De statliga kanalernas reservationslösa hyllningar av ledarduon Putin och Medvedev kolliderar varje dag med de samhällsproblem som uppmärksammas i olika nätfora.

När Putin häromdagen besökte en kampsportsgala buades han ut, något som tonades ned i TV men som spred sig som en löpeld och som diskuteras för fullt på nätet.

Det är ett tecken så gott som något på det underliggande missnöjet. Frågan är vilket genomslag det missnöjet får på söndag.