Krutdurk åter på väg att tändas
Ryskt stridsflyg lär ha bombat mål inne i Georgien och den georgiska sidan har svarat med artilleri, stridsvagnar och flygplan. Kaukasusområdet i den sydöstra utkanten av Europa har varit en krutdurk ända sedan Sovjetunionens sammanbrott.
Norr om bergen ligger Tjetjenien och Dagestan. Strider förekom i det autonoma området Abchazien vid Svarta havets kust under första hälften av 1990-talet. De ledde till en långvarig vapenvila men inte till fred. I Sydossetien har det emellertid varit relativt lugnt sedan början av 1990-talet. President Micheil Saakasjvili har satsat åtskilligt på att hålla ihop det sönderfallande Georgien med de tre autonoma områdena Sydossetien, Abchazien och Adzjarien.
Men det är ett oerhört splittrat land med ett flertal språk, kulturer och till stora delar oländig terräng. Dessutom en plats för stormakternas spel. Michail Saakasjvili strävar efter Nato- och EU-medlemskap, det motsätter sig Ryssland. Dessutom vill Ryssland gärna ha kontroll över den gasledning som löper över georgiskt territorium.
Ryssland vill bevaka sina intressen i det man kallar ”det nära utlandet” (läs forna Sovjetunionen). Sydossetien har en stor rysk minoritet som man kan gå in och försvara i syfte att destabilisera centralmakten i Tbilisi. De ryska fredsbevarande styrkorna som finns på plats kan därför mycket väl vända sig mot den georgiska armen, vilket hände i kriget i Abchazien. Samtidigt vill Ryssland motsätta sig en sammanslagning mellan Sydossetien och Nordossetien norr om gränsen i den Ryska federationen. Det skulle kunna leda till en dominoeffekt där andra delrepubliker vill slita sig loss.
Risken är överhängande att konflikten i Sydossetien spiller över till närliggande områden, att Ryssland sänder dit militär och att klaner och separatistgrupper med alldeles för mycket vapen blandar sig i.
Det är inte säkert att förhandlingsrundor i FN och Bryssel kan stoppa en sådan utveckling. Det kan bli till en stor tragedi, i en undangömd del av Europa.
