Hårt slag i globaliseringens tidevarv
90 tjänstemän varslas av sammanlagt 1037 anställda. Prioriteringen känns konstig för den som lärt sig att det är ”männen på golvet” som får gå först, men förklaras av tragedin i Gävle.
För de 90 som omfattas av förhandlingar och som troligtvis förlorar jobbet börjar en svår resa. I Gävle läggs hela verksamheten ner. 845 personer förlorar sysselsättningen i en stad något mindre än Borås (93.500 invånare). Varslen i Borås utgör en förlängning av att Ericsson i Gävle lägger ner.
Att anklaga Ericsson för att de gör nödvändiga omstruktureringar och flyttar ett antal jobb till Estland, Kina och Indien är meningslöst. Företaget agerar på en stenhård global marknad. Den väntade övergången till den nya IP-tekniken kom tidigare än väntat, men att den skulle komma och att företaget skulle tvingas varsla har varit känt sedan en tid.
Men varför så dålig timing? Hur gick tankarna i styrelserummet innan man beslutade sig för att lägga varslen av 946 kollektivanställda och tjänstemän i Borås och Gävle till drygt två veckor före jul?
Det är för övrigt en händelse som ser ut som en tanke att de tunga nyheterna presenteras endast någon timme efter att Svenskt Näringslivs dystra prognos spridits till allmänheten.Chefsekonom Stefan Fölster konstaterar visserligen att svensk ekonomi åter visar på tillväxt, men nu tar arbetslösheten vid. 70.000 jobb beräknas försvinna inom industrin nästa år och ungdomsarbetslösheten når nya bottennivåer år 2010 och 2011.
Frågan är hur alla dessa jobb ska ersättas? Tjänstenäringen? IT-sektorn? Turismen? Sjuhärad har för sin del klarat av värre samhällsomvandlingar tidigare. Många småföretag och ett diversifierat näringsliv gör fallet mjukare. Men nästa smäll kan förstås vänta bakom hörnet om ingen vill köpa Saab.
Det som saknas är nya storföretag som kan göra sig gällande på den internationella marknaden. Ett nytt SKF, IKEA eller H&M. Det kan behövas för att Sverige och Västsverige ska klara efterföljarna till varvskrisen och teko-industrins nedläggning.
