Fel med sanktioner mot rysk rättsröta
Nyligen antog Organisationen för Säkerhet och Samarbete i Europa (OSSE) med överväldigande majoritet en resolution som uppmanar organisationens 56 medlemsländer att frysa tillgångarna och upprätta inreseförbud för de tjänstemän som anses ligga bakom Magnitskijs död.
Bakgrunden är följande: När Sergej Magnitskij arbetade som advokat åt det brittiska investmentbolaget Hermitage Capital Management uppdagade han att tjänstemän från det ryska inrikesministeriet förskingrat 230 miljoner dollar som det brittiska bolaget betalat in i skatt till den ryska staten.
Ägaren till Hermitage, William Bowder, vars farfar för övrigt ledde det kommunistiska partiet i USA, hade hamnat på kollisionskurs med president Putin år 2006. Bolaget svartlistades och myndigheterna började trakassera personalen och genomföra raider mot fera av dess kontor. Viktiga dokument, datorer och andra tillgångar beslagtogs.
Att vanvården och misshandeln som slutligen ledde till Sergej Magnitskijs död har blivit en internationell fråga beror just på William Bowders envetna och orädda kamp mot de ryska myndigheterna som helst vill att historien ska falla i glömska.
I Sverige har den nystartade frihetliga tankesmedjan Frivärld lyft upp fallet på den politiska agendan. 59 riksdagsledamöter från sju partier har uppmanat regeringen att ta initiativ för att EU ska införa sanktioner och inom OSSE har riksdagsledamoten Walburga Habsburg Douglas (M) varit en drivande kraft.
Det är en sorglig bild av tillståndet i dagens korrumperade Ryssland som målas upp. Magnitskijs död tillhör ett av de mer tragiska och väldokumenterade exemplet på maktens absoluta brutalitet och frånvaron av rättstänkande som växt fram under tandemparet president Putins tid vid makten.
Sverige bör framföra skarp kritik. Utrikesminister Carl Bildt borde ta upp fallet vid något av sina många möten med sin ryske kollega Sergej Lavrov. Men att införa sanktioner mot 60 tjänstemän som pekats ut av ett internationellt investmentföretag vore att bryta mot internationella konventioner.
Att frysa tillgångar och sätta upp inreseförbud för regimens hantlangare i Vitryssland är en sak. Att döma i ett enskilt fall, trots att det knappast står ensamt, något helt annat.
Det är fruktansvärt upprörande att ingen av de inblandade åtalas vid rysk domstol för aktionerna mot Hermitage Foundation och mordet på Magnitskij. Det är också självfallet av godo att frågan kommit upp på den storpolitiska scenen.
Regeringen måste fortsätta sätta press på den ryska regimens för dess upprepade brott mot fri- och rättigheter. Däremot inte agera domare i en rysk rättsprocess