Vikten av att vårda vattnet

Ur en annan aspekt är vatten förutsättningen för liv. Det är vatten forskarna spejar efter när man letar liv på andra himlakroppar. Det vi menar med liv förutsätter vatten.

Det senaste seklet har kännetecknats av en okänslig rovdrift på jordens vattenresurser och det är först under de senaste decennierna som uppmärksamheten riktats på de många miljöproblem som vår tids livsföring skapar.

I veckan som gått har Världsvattenveckan genomförts i Stockholm med deltagande av världens ledande forskare på området. 2.000 deltagare har diskuterat vatten, i synnerhet ur aspekterna hälsa och hygien.

Med ökad levnadsstandard ökar pressen på vattenresurserna och en svårhanterbar konflikt uppstår mellan snabba förbättringar av livsvillkoren och värnet om miljön. Många livsmedel kräver extremet mycket vatten, i synnerhet de som kan förknippas med hög standard.

Så beräknas ett kilo kött behöva upp till 15.000 liter vatten innan det hamnar på tallriken, inkluderande allt vatten som går åt till allt det foder som en biffko konsumerar. Och för att få fram en kopp kaffe på en och en halv deciliter går det åt 140 liter vatten.

Det är teoretiska beräkningar som kan kritiseras, men som ändå visar var de stora vattentjyvarna finns.

På norra halvklotet är vi storkonsumenter av vatten, naturligtvis beroende på att vi har gott om vatten. På södra halvklotet, folktätt och varmt, är vattnet på många håll en bristvara med stor konkurrens om vattenresurserna.

Om de begränsade vattentillgångar som finns där drabbas av föroreningar är katastrof för de berörda inget starkt ord.

Lika viktigt som ett rent vatten är för ett gott liv, lika farligt är ett förorenat vatten – suveränt effektivt som smittobärare. När föroreningar sprider sig till grundvattnet eller till de vattenflöden och reservoarer som människan använder för föda uppstår stora risker. På många platser på jorden har grundvattnet blivit dåligt genom att det påverkats av utsläpp av exempelvis tungmetaller. Sådant vatten utsätter den drickande människan för stora sjukdomsrisker.

Innan kunskapen hann ifatt 1800- och 1900-talets industriprojekt användes vattenflödena som avloppsdiken, ett enkelt sätt att bli av med föroreningar och överskottsvatten. Tron var stark att allt försvann, späddes ut till intet. I Sverige förekommer detta inte längre, men i utvecklingsländerna är detta ett fortsatt stort problem.

Här brottas vi med att till stora kostnader reparera de skador som åstadkoms under den tid då man inte visste bättre. Detta är ett påtagligt problem för oss i Sjuhäradsbygden. Viskan var på sin tid ett avloppsdike för de stora industrierna i Borås. Det har resulterat i att stora mängden tungmetaller och organiska miljögifter lagrats i bottensedimenten i Djupasjön, Guttasjön och Rydboholmsdammarna söder om staden.

Dessa föroreningar påverkar fiskens hälsa och fortplantningsförmåga och kan utgöra en miljöbomb om Viskan drabbas av extrem översvämning med höga och hårda vattenflöden som sprider bottenavlagringarna.

Naturvårdsverket har ägnat Viskans föroreningar stor uppmärksamhet. På ett seminarium för forskare och myndigheter den 8 september ska ett antal forskningsrapporter redovisas om miljögifternas effekter på de däggdjur, fiskar och fåglar som lever i vatten och i anslutning till vatten. Viskan är ett av objekten.

De utredningar som gjorts om lämpliga och möjliga åtgärder indikerar kostnader på 150 miljoner och däröver. Åtgärderna innebär att det förorenade bottenslammet ska grävas ut. Men det förstår till och med en amatör att en sådan åtgärd är lika svåröverskådlig som att borra sig igenom Hallandsåsen – man vet inte vilka nya problem man stöter på.