Pistorius har tänjt gränserna
Problematiken kring den diskvalificerade 100-metersracern Usain Bolt ska vi inte fördjupa oss i mer för ögonblicket. Världens snabbaste man lär återkomma med full gas i 200-metersfinalen.
Än intressantare för tillfället är fenomenet Oscar Pistorius. Sydafrikanen med dubbla benproteser imponerar på alla. Han gick till VM-semifinal på 400 meter slätt och sprang i går sitt lands första-?sträcka i stafettfinalen.
Nu sprider sig frågan över hela friidrottsvärlden: har Oscar Pistorius nytta av sina proteser?
För ett par år sedan konstaterade några forskare i ett vetenskapligt test i Köln att hjälpmedlen gav honom fördelar. Sedan omprövades beslutet av Idrottens skiljedomstol. Den gav honom rätt att ställa upp i tävlingar även utanför Paralympics.
Genom det beslutet kan man befara att makthavarna skaffade sig ett växande problem.
Så länge Pistorius är ”lagom bra” accepteras de speciella villkoren runt hans deltagande, om än lite motvilligt på en del håll. Kritiker pekar på att en löpare med amputerade underben inte behöver drabbas av annars vanliga vadsmärtor.
En lätt absurd anmärkning, kan tyckas.
Skulle Oscar Pistorius utvecklas till en reell guldkandidat lär skeptikernas förhållningssätt vässas. Då lär de vara mindre överseende med misstänkta fördelar.
I dag finns vissa restriktioner kring en löpare med benproteser. Han får exempelvis bara springa inledningssträckan i lång stafett. Detta för att inte riskera tillfoga konkurrenterna skador när de går in på gemensamma banor.
Friidrotten har med jämna mellanrum råkat ut för uttänjda gränser, dock sällan av aktiva med fysiska handikapp.
Inför Melbourne-OS 1956 experimenterade ett par spanska spjutkastare med något som kallades ”såpstilen”. De snurrade i ringen och slängde iväg spjutet som vore det en diskus.
Resultaten blev häpnadsväckande, längre än världsrekordet. Dock gjorde spanjorerna misstaget att tidigt avslöja sin innovation. Så ”såpstilen” förbjöds raskt och norrmannen Egil Danielsen tog OS-guldet.
Motsvarande experiment gjordes under 1900-talets begynnelse i höjdhopp. Idérika tävlande upptäckte att upphopp med båda fötterna gav mycket bättre utdelning. Förbud följde även där.
Däremot tilläts den inledningsvis omdiskuterade floppstilen, introducerad av jänken Dick Fosbury i Mexiko-OS 1968. Möjligen hade den lika kontroversiella glasfiberstaven (införd 1963) öppnat dörren för mer revolutionärt idrottstänkande.
Vi lär få vänja oss vid mer.
*
Har ni också domedagsprofeter i er närhet? Alltså folk som tror att Borås inte får uppleva någon guldfest i höst?
Tragiskt med så dystra tankebanor. Så här är det:
Elfsborg slår Gais i Borås samtidigt som BK Häcken besegrar Helsingborgs IF på Rambergsvallen. Då räcker det att Elfsborg vinner toppmötet på Arenan 21 september – och tar en poäng mer än HIF i övriga fem matcher.
Elfsborg känns som en allt större guldfavorit.
*
Förra lördagen skrev jag om intressanta kvinnliga expertkommentatorer i tv.
Sedan dess har en rutinerad nykomling presenterat sig. Kajsa Bergqvist kunde inte bara hoppa högt, hon kan också analysera andras hopp, kast och löpningar.
Ett fynd i SVT-rutan.
*
Ante Covics planerade återflytt till Australien är begriplig. Han tycks för gott hamnat i Jesper Christiansens skugga.
Återstår att lösa gåtan: vem av målvakterna är egentligen bäst?
*
Den allsvenska matchen Malmö FF-Djurgårdens IF spelades 30 juli.
Slutresultatet lär tillkännages de närmaste veckorna.
*
Helsingborgs IF fick kalla fötter när fansen började klaga över Elfsborgs presenterade villkor.
Synd det, sex miljoner hade varit bra betalt för Amadou Jawo.
*
Att Per Ljusteräng skulle få fason på Borås Hockey var ingen överraskning.
Men varför redan i träningsmatcherna?
Det räcker bra att vinna när serien startat.
*
Lycka till i norska Fredrikstad, James Keene.
Comeback i Elfsborg till våren?
Skulle inte tro det.
*
Efter avsked som expertkommentator i tv jobbar Glenn Hysén för fotbollstidningen Match.
Härförleden skickades ett reportageteam på en tvådagarsresa till Tyskland för att skildra mäktiga Bayern München. Hysén har goda kontakter sedan sin aktiva tid och åkte med som välkänd dörröppnare.
På sedvanligt vis reste Glenn Hysén med lätt bagage. Men som brukligt ville han också checka in sin sportbag, innehållande bland annat mobilen!
Kollegerna irriterades av att han ställde sig i en lång incheckningskö – och dessutom snackade med en massa medresenärer.
När planet landade i München fick alla sina väskor – utom Hysén. När sanningen gick upp för honom sa han:
”Jävlar i helvete. Jag ställde bagen på golvet och glömde checka in den. Nu måste jag ringa Landvetter”.
Jodå, väskan stod kvar.
Med en ofta ringande mobil däri.
Trevlig helg!
