Hansson: "Dags för tränarbyte"

Länge var Elfsborg en klubb med klen anställningstrygghet. Tränare sparkades på löpande band. Laget fortsatte att harva långt ifrån allsvenskans toppskikt.

Den tiden vill vi inte ha tillbaka.

I dag tillhör Elfsborg den svenska fotbollens stilbildare och dominanter. Ett skäl till det är en kraftigt förändrad policy. Långa kontrakt har skapat kontinuitet och framgångskultur.

SM-medaljer väntar nu för sjätte året i följd. Objektivt sett är det storartat. Varför då surra om tränarbyte? Jo, av samma anledning som jag larmade efter förra säsongens misslyckande att nå guldet.

Under åtta långa år har Magnus Haglund kört fast eller, om ni så vill, nått vägs ände. Av 14 hittills möjliga titlar (allsvenskan och cupen) har Elfsborg vunnit en ynka: SM-pokalen 2006.

Den ende som tränat en allsvensk klubb lika lång tid var Antonio Durán. Men under hans period (1963-71) tog Malmö FF bucklan fyra gånger, och var nära flera gånger.

Skillnad det.

I fjol var Elfsborg 20 poäng bakom Malmö FF och 18 bakom Helsingborgs IF. Inför starten i våras tippades Borås som mästarstad av tio tränare, sensationellt nog också av Magnus Haglund.

Nu riskerar det höga målet att sluta med ett magplask. I går noterades tredje raka förlusten, det har inte hänt på sex år.

Genom 2–0-smällen mot BK Häcken rök guldchansen – och luften gick ur onsdagens tänkta seriefinal på Borås Arena.

HIF är tio tunga pinnar före trots att chefen Conny Karlsson blivit av med fyra bärande spelare.

I motsats till övriga toppklubbar fick Magnus Haglund behålla hela sin trupp. Lik förbaskat sjunker laget som en sten.

Det gula anfallskonceptet känns sönderläst och försvarsmodellen går enkelt att kontra i stycken. På mindre än en vecka har både Gais och Häcken understrukit de bristerna.

Än värre är att vårens tydliga vinnarmentalitet är spårlöst försvunnen. I går på Rambergsvallen såg elfsborgarna närmast håglösa ut.

Sommaren 2008 var Haglund på väg till danska Ålborg. Anbudet därifrån fick Elfsborg att raskt förlänga tränarkontraktet över 2013. I dag finns orsak att ångra det beslutet, även om ingen pratar öppet om det.

Dessvärre hindras nog ett tränarbyte mer av prestige än av ekonomi. Att lösa ut cheftränaren skulle förvisso kosta någon miljon, men det ska ses i relation till många betydligt dyrare spelaraffärer. Till skillnad från sina allsvenska tränarkolleger har ju Magnus Haglund fått ungefär de nyförvärv han pekat på. Oroväckande många har inte nått sin förväntade nivå.

I det perspektivet måste Elfsborgstränarens insats bedömas. Min bild är att han skulle kunna lyckas bättre i ny miljö 2012.

Spekulanter?