Annons
Nyheter

Chefen lovar bättre akutvård för äldre

Akutsjukvården för de äldsta patienterna har inte hållit måttet på SÄS, det medger sjukhuschef Ingela Tuvegran.
Nyheter • Publicerad 30 augusti 2008
Den nya sjukhusentrén hade sina belackare, men Ingela Tuvegran drev utan problem igenom beslutet och blev mycket nöjd med resultatet. Men omorganisationen av sjukhuset är en tuffare match.
Den nya sjukhusentrén hade sina belackare, men Ingela Tuvegran drev utan problem igenom beslutet och blev mycket nöjd med resultatet. Men omorganisationen av sjukhuset är en tuffare match.Foto: Jan Lindsten

Nu ska den förbättras – och den geriatriska kompetensen ska byggas upp igen på Södra Älvsborgs sjukhus, säger sjukhuschef Ingela Tuvegran i BT:s helgintervju.

Sjukhuschefens vardag är en räcka möten från morgon till kväll.

Annons

Klockan är någon minut över 15 när ett av eftermiddagsbesöken reser sig från bordet i Ingela Tuvegrans arbetsrum.

Hon ursäktar sig för att gå och hämta ett äpple och vatten för att fukta strupen inför ännu en sittning.

Den här gången är det BT som ska fråga. Och det finns verkligen gott om spörsmål att tala om.

Hur står det till på sjukhuset, där dagligen hundratals sjuhäringars väl och ve står på spel – ja, stundtals livet självt?

Vi kan börja med anledningen till det just avslutade mötet. Det var regionstyrelsens controller som hälsade på för att dryfta sjukhusets ekonomi. Något rättarting var det dock inte fråga om.

Visserligen går nu Södra Älvsborgs sjukhus med underskott. Men det tillhör ovanligheterna, sedan år 2000 har man bara visat röda siffror i år och i fjol.

I huvudsak är man själv ”oskyldig” till detta: regionstyrelsen har beslutat att länssjukvården i Sjuhärad ska få 125 miljoner kronor mindre per år eftersom sjuhäringarna får mer vårdpengar per capita än göteborgarna. Med övriga rationaliseringskrav ska totalt 150 miljoner kronor sparas in på SÄS i årligt anslag från och med 2011.

Det blir ett tufft beting. Totalt måste omkring 250 tjänster bort. I antal gäller det mest vårdpersonal, men så mycket som var femte läkarsekreterartjänst ska också dras in, enligt sparplanen.

Ni har klarat ekonomin till skillnad från andra sjukhus, hur känns en så kraftig neddragning?

– Det handlar verkligen om mycket pengar, svarar Ingela Tuvegran. Men regionen har starka skäl. Jag hade inga argument för att gå emot en utredning som visar att vårdpengarna inte fördelats rättvist mellan regionens invånare.

Annons

– Fast, tillägger hon bestämt, vi måste få ordentliga förutsättningar att anpassa oss. Och man har lyssnat på oss. Vi har fått lov att under två år använda 62 av de 70 miljoner kronor vi samlat på oss i eget kapital och slipper därmed göra tokiga saker på kort sikt.

– Jag fick mycket kritik i början för att vi samlade på oss det här överskottet, men nu ger detta oss en fördel jämfört med andra.

Med naturlig avgång, kompetensutveckling, förbättrat IT-stöd och annat vågar Tuvegran lova att bantningen av personalstyrkan ska ske utan att någon enda person sägs upp.

Ni har också sagt att vårdens kvalitet och omfattning inte ska behöva påverkas av sparbetinget, hur kan det vara möjligt?

Sjukhuschefen tar sats i sitt svar, som blir en lång uppräkning med både mycket konkreta åtgärder, nära i tid, och komplexa organisatoriska förändringar.

En viktig förändring med stor ekonomisk räckvidd sjösätts i sin första etapp redan på måndag. Det handlar om det så kallade patienthotellet, där mindre sjuka patienter kan bo under vårdtiden.

– Vi ska ta vara på det friska hos patienten och ta hand om det sjuka. Kostnaden för en sängplats här är bara 20 procent av en vårdplats, säger Ingela Tuvegran.

Hon pekar också på de stora investeringar som nu görs i både Borås och Skene, sammanlagt bortåt 700 miljoner kronor, strategiska satsningar som ska göra det möjligt att effektivisera vården och säkerställa dess kvalitet.

Däremot verkar det som att beslut om en permanent nattstängning av akuten i Skene står för dörren när man lyssnar mellan raderna på Tuvegrans utläggning. Hon pekar på att detta redan skett i Alingsås, som är ett större sjukhus.

Men vad säger att inte också dagakuten stängs i Skene, den utvecklingen pågår ju på de mindre sjukhusen i Västra Götaland?

Annons

– Det enda vi vet är att sjukvården kommer att fortsätta att utvecklas, i en ständig process. Med investeringen har jag velat säkerställa att vi får en teknisk upprustning av sjukhuset som vi tror stämmer med den framtida utvecklingen.

– Så förändringar kommer, men hur de ser ut exakt vet vi inte. Därför går det inte att lova någonting.

En ytterst viktig förändring i vårdutbudet för en stor grupp patienter inleds på måndag – det är i alla fall Ingela Tuvegrans starka förhoppning.

Den har, kan man säga, koppling till patienthotellet. Resurser som frigörs med ett billigare omhändertagande av de mindre sjuka ska nu satsas på den så kallade Näva, närvårdsavdelningen för multisjuka äldre.

Akutsjukvården för de gamla har på senare år varit en ständig följetong i BT. Långa väntetider, brist på vårdplatser och stockningar i patientflödet på akutvårdscentralen har inte minst drabbat de gamla – och delvis även berott på deras stora behov.

– Det är omänskligt med långa väntetider, alldeles särskilt för sköra äldre, säger Ingela Tuvegran med en hetta i rösten som avslöjar ett särskilt engagemang.

Hon lovar att lägga stor kraft på att försöka bygga upp en stark, geriatrisk kompetens igen på sjukhuset, och tror också att det behövs fler ”nävor”.

– På sikt vill jag att vi ska få direktintag till den avdelningen, men det bygger också på bra samverkan med kommunernas äldresjukvård och primärvården.

– Jag vill också att vi blir ett kompetenscentrum, så att vi stöttar basorganisationerna, och inte i onödan tvingar in de gamla till sjukhusvård. Men det kommer att ta tid. Idag finns bara en enda geriatriker kvar på hela SÄS, det är väl rätt talande.

– Faller allt väl ut med Näva, är det min innerliga förhoppning att vi bör märka förbättringar på akutintaget redan i vinter.

Annons

Om stämningarna på arbetsplatsen SÄS har väldigt mycket sagts och tyckts i BT under Ingela Tuvegrans snart åtta år vid rodret. För två år sedan kokade debatten i stort sett över.

I fokus stod chefen och hennes målmedvetna omorganisation av sjukhuset till en processorienterad arbetsplats – ett miljonslukande vansinne utan verklighetsförankring, hävdade de argaste kritikerna.

Utbrett missnöje med sjukhuset och lågt förtroende för ledningen hos de unga läkarna under utbildning eldade på kritikstormen.

Ingela Tuvegran medger utan omsvep att utbildningsorganisationen på SÄS varit försummad, men ser nu ljuset i tunneln. Härom veckan kom ett positivt omdöme från Läkarförbundet som hon tror även följs av bättre betyg från AT-läkarna själva.

– Det hoppas jag verkligen, det är ju det självupplevda hos dem som är det viktiga.

Upplevde du att det pågick en kampanj mot dig när det blåste som värst?

– Kampanj eller inte... Jag kan säga så mycket att allt som sades sårade många medarbetare, så det var en tung tid.

– För ingen vill ju vara på en arbetsplats som skildras i medierna som den vore ett inferno, med en rabiat chef som inget begriper och som driver sjukhuset in i en återvändsgränd.

Gick du som chef i någon mening stärkt ur allt detta?

– Ja, det får jag väl säga. Jag brukar tänka på ordstävet ”i stormen får eken djupa rötter.” Detta har nog gällt flera av oss. De besked jag mötte i organisationen var ”vi får inte förlora det här som vi uppnått, utan måste gå vidare”.

Annons

– Och jag upplevde verkligen också ett starkt stöd. Och vi gick vidare, även om vi fick en rejäl tempoförlust.

Utvecklingen till ett processorienterat sjukhus har kostat mycket, mätt i tid för utbildningsinsatser, i pengar för konsultmedverkan, studieresor och mycket annat, men har hela tiden rullat vidare. Ingela Tuvegran konstaterar odramatiskt att ingen organisation har undgått konvulsioner när man bytt till ett processorienterat arbetssätt.

– Det centrala för mig har varit att utgå från patienten. Den har ofta fått vänta i onödan mellan undersökningarna och har i onödan fått komma hit flera gånger, det ska vara effektivt ur patientens synvinkel.

– Gränserna mellan klinikerna har alltid varit tydliga, nu bryter vi igenom dessa. Det nya är att en specialistläkare förfogar över vården, oavsett vilka kliniker som är berörda av insatsen.

Men när får ni något ekonomiskt facit som visar att processorienteringen är rätt väg att gå?

– Nästa år. Vi har lagt in i vår plan att vi ska frigöra tio miljoner kronor. Men vi har redan fått feedback från patienterna, särskilt från strålningsmottagningen som säger att det fungerar mycket bra.

– Det har gjorts många sådana här mindre förbättringar inom klinikerna, men inte lika mycket mellan dem – ännu.

Ingela Elisabeth Tuvegran

”Ingen av mina förnamn är släktnamn, utan de har jag fått alldeles för mig själv.”

Ålder: 57 år

Familj: Make Lars Johansson, två vuxna barn - ”och barnbarn på gång, i december”.

Bostad: Lägenhet på Norra Älvstranden, Göteborg, sommarstuga på Lilla Askerö utanför Stenungsund.

”Jag är urgöteborgare, och har aldrig bott någon annanstans. Jag växte upp i Tuve och bor fortfarande här på Hisingen.”

Utbildning: Grundskola Glöstorpsskolan, Gymnasieutbildning på Kjellbergska skolan, fil kand i kulturgeografi på Göteborgs Universitet, samhällsplanerarlinjen.

”Jag ville bli någon form av generalist med min utbildning och hade stort intresse av de övergripande frågorna inom samhällsutvecklingen. Därför var det ett medvetet val, jag fick en bredd inom statsvetenskap, ekonomi och statistik. Jag hade också ett stort intresse för näringslivsfrågor.”

Karriär: Fullmäktigeledamot (s) i Göteborg från 1971. Civila arbeten på Göteborgs stadsbyggnadskontor, ABF, ombudsman för Riksförbundet för rörelsehindrade barn och ungdomar. Kommunalråd med ansvar för äldreomsorg och sociala frågor 1983-90, därefter vd för Egnahemsaktiebolaget, Samhall och från år 2000 chef för Södra Älvsborgs Sjukhus.

”Att ta steget till en vård- och medicinsk organisation kändes inte främmande för mig. Sjukvården hade jag med mig hemifråm, min mamma jobbade i mentalvården ända fram till pension och jag vikarierade där också under studieåren. Dessutom kom jag i nära kontakt med sjukvårdsfrågorna i mitt arbete som kommunalråd i socialnämnden och kommunstyrelsen.”

Motto: ”Det som alltid driver mig är patientperspektivet och att vi alltid ska kunna ge så mycket vård som möjligt för de pengar vi har.”

SÄS i siffror

Antal anställda: 4 100, fördelat på 3 100 i Borås, 400 i Skene, samt psykiatriska specialiteter 600 personer (inklusive öppenvård).

Organisation: 17 kliniker inom medicin, kirurgi och psykiatri, 10 enheter för medicinsk service, bland annat ambulanssjukvård, bilddiagonstik, it och ortopedteknik.

Bruttomsättning: 2 713 miljoner kronor

Nettoersättning: 2 676 milj

Personalkostnad: 1 727 milj

Resultat: -37 milj

Upptagningsområde: Sjuhärad samt Alingsås, Lerum och Vårgårda, 274 000 invånare

Vårdplatser: cirka 530

Antal anställda: 4 100, fördelat på 3 100 i Borås, 400 i Skene, samt psykiatriska specialiteter 600 personer (inklusive öppenvård).

Organisation: 17 kliniker inom medicin, kirurgi och psykiatri, 10 enheter för medicinsk service, bland annat ambulanssjukvård, bilddiagonstik, it och ortopedteknik.

Bruttomsättning: 2 713 miljoner kronor

Nettoersättning: 2 676 milj

Personalkostnad: 1 727 milj

Resultat: -37 milj

Upptagningsområde: Sjuhärad samt Alingsås, Lerum och Vårgårda, 274 000 invånare

Vårdplatser: cirka 530

Antal sjukvårdande behandlingar: 175 000

Antal patienter, individer: 85 600

Läkemedelskostnad: 273 milj

Jan Lindsten
Så här jobbar Borås Tidning med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons