Annons

Vad händer med synkurserna på Fristad folkhögskola?

När vi nu får lov att behålla vår fantastiska folkhögskola - låt då även våra synkurser få leva vidare, uppmanar Elisabet Nilebrant.
Insändare • Publicerad 14 februari 2020
Detta är en insändare i Borås Tidning. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.
Foto: Jan Pettersson

Framtiden för synkurserna på Fristads folkhögskola är fortsatt oviss. Kommer vi i framtiden att kunna hjälpa till att höja livskvalitet och livslust för synskadade?

Det finns olika former av synnedsättningar, men gemensamt för dem som drabbas är att det innebär en stor omställning i deras liv och vardag, såväl fysiskt som psykiskt. Fristad folkhögskolas synkurser hjälper dessa människor så att omställningen blir mer hanterbar, således att en vardag ska kunna fungera för den enskilde.

Annons

På skolans internatkurser får de möjlighet att bilda nya nätverk genom att träffa andra människor i liknande situation inom trygga ramar i en lugn och naturskön miljö. De får med sig stöd och kunskap inom olika områden som förflyttning, hjälpmedel, hantering av vardagssysslor, ledarhund, punktskrift, smartphone, friskvård med mera. Aktiviteter som alla lyfter och stärker den synskadades livskvalitet.

Om man väljer bort detta stöd som möter deltagarnas unika behov riskerar man såklart att målgruppen faller mellan stolarna – med isolering och ett mer svårhanterligt handikapp som följd. Som undervisare i friskvård på dessa kurser möter jag varje vecka stor tacksamhet för betydelsen av rörelse och motion i en begränsande situation – men inte minst för kursernas existens som helhet.

När vi nu får lov att behålla vår fantastiska folkhögskola – låt då även våra synkurser få leva vidare, med stor betydelse för många.

Elisabet Nilebrant, lärare, Fristad folkhögskola

Annons
Annons
Annons
Annons