Insändare

Ny järnväg behöver inte passera Landvetter

Järnväg Artikeln publicerades

Hur kan det komma sig att Trafikverket prioriterar en höghastighetsbana Lund–Hässleholm framför Jönköping–Borås–Göteborg? Varför skulle en bana parallellt med en väl fungerande dubbelspårig järnväg vara mer angelägen än en järnväg som skapar en helt ny förbindelse mellan flera stora städer?

Järnvägsingenjören Lars Lagerström, som utarbetade olika Götalandsbanesträckningar under 1990-talet, anser att han har svaret:

Det beror på att de flesta av politikerna i Västra Götaland har låst sig vid att höghastighetsbanan måste ha en station under Landvetter. Det skulle bli skrämmande kostsamt. Att följa Boråsbanan in till Göteborgs centralstation skulle också bli dyrt, komplicerat och en trafiktekniskt dålig lösning.

Landvetter kommer inte att bli något trafiknav så länge Arlanda, Kastrup och Gardemoen finns, menar Lars Lagerström. Därför behövs ingen höghastighetsbana till flygplatsen utan en regionalbana för tät lokaltrafik. En sådan kan man få genom att rusta upp den nuvarande Boråsbanan och bygga en ny linje via flygplatsen.

Höghastighetsbanan borde istället dras från Borås till Västra Stambanan vid Lerum. Eftersom fyra spår Lerum–Göteborg redan är planerade skulle höghastighetstågen från Borås, Jönköping, Linköping, Norrköping och Stockholm elegant kunna susa in till Göteborg via Lerum istället för att krångla sig genom Mölnlycke. Till Borås central kan höghastighetsbanan komma in via Kust till kustbanans korridor och gå vidare ut ur staden, längs den nuvarande Göteborgsbanan. Det blir en trafiktekniskt bra lösning till ett mycket rimligt pris.

Banverkets kom också i sin kalkyl på 1990-talet fram till att den samhällsekonomiska nyttan skulle bli betydligt större i Lerumsalternativet än om banan drogs över Landvetter.

Politikerna borde lyssna mer på ingenjörerna, säger Lars Lagerström. Men politiker är alldeles för glada i dyra och monumentala lösningar när någon annan skall betala.

Om man hade enats om Lerumsalternativet på 1990-talet hade nog Götalandsbanan funnits i dag, tror Lagerström.

Bo Carlsson, författare till boken ”Götalandsbanan 1845-2010, planer, spår och villospår”