Annons

Låga löneökningar krävs för att motverka butiksdöden

I en internationell jämförelse har svenska handelsföretag höga arbetskraftskostnader, skriver Karin Johansson och Anna Nordin.
Debatt • Publicerad 28 februari 2020
Detta är en insändare i Borås Tidning. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.
Foto: Fredrik Persson / TT

Handeln befinner sig i en brytningstid med ett enormt förändringstryck. Den ökande e-handeln gör att stora delar av handeln numera är direkt internationellt konkurrensutsatt av stora aktörer som Amazon, Wish och Alibaba.

Enbart från Kina kommer varje dag cirka 32 000 paket till Sverige via Postnord. En växande utmaning är att arbetskraftskostnaderna i den svenska handeln ligger högt i jämförelse med omvärlden. För att värna handelns roll som jobbmotor måste löneökningstakten i årets avtalsrörelse vara återhållsam.

Annons

Det är viktigt för Sverige att handeln går bra och utvecklas. Handeln sysselsätter cirka en halv miljon människor och anställer varje år cirka 130 000 nya medarbetare. Handeln är också dörröppnare in till arbetsmarknaden för unga som får chansen till första raden i sitt CV, var femte ungdom som har ett jobb att gå till arbetar i handeln. Handelns stora samhällsekonomiska bidrag går dock inte att ta för givet.

”Den internationella konkurrensen påverkar inte bara den svenska e-handeln, utan även butikerna, och många butiker runt om i landet har tvingats att stänga.”

Snabb digitalisering och ökad internationell konkurrens har förändrat spelplanen. För svenska handelsföretag är det en stor utmaning att kostnaderna sätts i en nationell kontext, samtidigt som priserna i allt högre utsträckning sätts internationellt. Kunden kan i dag enkelt göra prisjämförelser och genom några klick på mobilen handla från hela världen. Den stenhårda konkurrensen gör det omöjligt för många handlare att höja priserna.

I en internationell jämförelse har svenska handelsföretag höga arbetskraftskostnader. År 2018 låg arbetskraftskostnaderna inom den svenska handeln 58 procent över EU-snittet och hela 27 procent högre än i Tyskland. Lägg där till att de europeiska kostnaderna är höga i ett globalt perspektiv. Eftersom arbetskraftskostnaderna är en stor del av de samlade kostnaderna inom handeln har de en avgörande betydelse för företagens möjlighet att hävda sig på en internationell marknad. Med tanke på att dessa kostnader redan ligger högt i Sverige jämfört med i andra länder blir det oerhört viktigt att ökningen av löner blir balanserad.

Den internationella konkurrensen påverkar inte bara den svenska e-handeln, utan även butikerna, och många butiker runt om i landet har tvingats att stänga. Skillnaden mellan antalet nyöppnade och stängda butiker i Sverige är nedslående läsning. Mellan år 2017 och 2018 har antalet butiker minskat med 2 265 netto. Varje dag blev Sverige sex butiker fattigare. Detta innebär också att allt fler anställda inom handeln sägs upp i samband med att företag tvingas minska eller lägga ner verksamheter.

För att ge handelns företag chans att klara den internationella konkurrensen och fortsätta att vara den värdefulla jobbmotor Sverige så väl behöver måste vi förvalta situationen väl. Det krävs ett ansvarsfullt agerande i årets avtalsrörelse och att löneökningstakten blir återhållsam. Då skapas förutsättningar för att handelsverksamheter finns kvar i landet och att fler svenska företag kan växa och ta andelar på den internationella e-handelsmarknaden.

Karin Johansson, vd, Svensk handel

Anna Nordin, förhandlingschef, Svensk handel

Annons
Annons
Annons
Annons