Är det bara jag som saknade en intellektuell debatt under valrörelsen? Och som nu saknar detsamma, efter valet. Alltför många verkar tänka mer med hjärtat än med hjärnan.

Det är för mycket ryggmärgsreflexer. Det är för mycket reflexer och för lite reflektion. För mycket reptilhjärna och för lite analys. För mycket hat och för lite förståelse för att vi är olika och för att vi har just olika åsikter. För många invektiv och för lite acceptans. För mycket gapande och för lite lyssnande. Var är samtalet? Om dagisbarn hade betett sig som politiker, så skulle de ha hamnat i skamvrån. Om en sådan hade funnits.

I Aftonbladet lördagen den 15 september kunde man läsa ett inlägg från en så kallad kändis, Louise ”Loui” Sand, 25, handbollsproffs i Frankrike. Hon skriver två saker, dels att hon vill skicka ut alla som röstar på SD, dels att hon gillar olika. Jag får inte ihop det.

Jag respekterar att det finns de som vill slänga ut en dryg miljon människor ur Sverige. Jag gör det i demokratins och i åsikts- och yttrandefrihetens namn. Och jag respekterar av samma anledning dem som ”gillar olika”. Om man tycker att multikulturalism är det kitt som Sverige behöver, så skall man stå upp för det och favorisera just mångkultur och olikheter.

Men hur kan en och samma person, på samma dag, hävda att hon både gillar olika och samtidigt vill utvisa dem som hon tycker är just olika? Att vara kändis och bra på idrott, sång eller teater är inte någon garanti för att man är en begåvad analytiker.

Trots det erbjuds ofta kändisar möjligheten att få komma till tals i massmedia och spy sin galla över meningsmotståndare. Dock visar ofta uttalanden från dessa kändisar snarare på ett intellektuellt haveri än på politisk analys. Var är den riktiga debatten?

SD-sympatisör