Annons
Nyheter

Hon kämpar för unga synskadade

Hon vill resa, upptäcka nya platser och jobba med människor i framtiden.
Nyheter • Publicerad 23 april 2008
Alla skolböckerna finns inlagda i Julia Lindahls dator. Nedanför datorns tangentbord kan hon läsa böckerna i punktskrift.
Alla skolböckerna finns inlagda i Julia Lindahls dator. Nedanför datorns tangentbord kan hon läsa böckerna i punktskrift.Foto: Lars-Åke Green
Med en helt otrolig hastighet läser Julia Lindahls fingrar på punktskriftsplattan.
Med en helt otrolig hastighet läser Julia Lindahls fingrar på punktskriftsplattan.Foto: Lars-Åke Green

Det är vanliga önskningar för en 18-åring. Men Julia Lindahl är blind sedan födseln.

Nyligen fick hon ett spännande uppdrag, ordförande för Unga synskadade Väst.

Annons

Julia Lindahl tror att det var på dagis hon började ana att det fanns något som skilde henne från andra barn.

– Jag tyckte att det var lite konstigt när de sa: ”Titta!” eller ”Kolla här!”

Först i skolan förstod hon vad skillnaden bestod i att hon är helt blind och inte kan känna skillnad på ljus och mörker. Hon upplevde att hon inte passade in.

Idag kan hon med eftertryck säga att hon absolut inte är sin funktionsnedsättning.

– Nej, det är verkligen inte allt som finns att säga om mig. Liksom en person med ont i benet så är jag mycket mer.

När hon var fyra år började hon lära sig punktskrift och några år senare läste hon riktigt bra. Det var i skolan hon fick veta att bokstäver kunde vara något annat än punkter under fingertopparna.

– Jag fick känna på bokstäver som var upphöjda. Så jag kan ta en penna och skriva mitt namn när det behövs.

Fingrar som ögon

I skolan har Julia Lindahl en dator för att anteckna vad lärararna säger. Vid datorn hemma kan hon sedan läsa anteckningarna på punktskriftsdisplayen. Även skolböckerna är nedladdade i datorn.

Den grå, avlånga punktskriftsplattan sitter nedanför datorns vanliga tangentbord. Julia Lindahl klickar vant fram en sida ur en av skolböckerna. Vita små punkter syns som upphöjningar på punktskriftsplattan. Hennes fingrar snuddar blixtsnabbt vid prickarna och läser vad det står. På en knapp längst till höger trycker hon fram nästa rad i boken. Omedelbart ändras punkterna.

Annons

– En del synskadade har talsyntes, alltså en syntetisk röst i datorn som läser upp boktexten. Men jag läser hellre själv, det går mycket snabbare.

Saker tar längre tid

Annars är just det faktum att många saker tar längre tid för en synskadad en av de största skillnaderna jämfört med att se.

– Om jag ska lära mig en ny väg, så måste jag kanske gå den tio gånger innan jag behärskar den. Dessutom har jag dåligt lokalsinne, säger hon och skrattar, men jag vill gärna utforska själv.

Ibland kan det kännas lite jobbigt att gå i klädaffärer med en kompis.

– Den jag går med kan ju vara smakråd åt mig när jag provar, men jag kan inte vara det åt henne.

Julia Lindahl säger att det är vanligt att synskadade lär sig att använda andra sinnen mer, särskilt känseln och hörseln. Till exempel är rösten det första hon brukar lägga märke till hos människor.

– En del röster är mer neutrala medan andra är väldigt speciella. Ibland kan jag höra om en person är storväxt eller liten, om någon är arg eller kanske rädd.

Samma möjligheter

I mars blev Julia Lindahl vald till ordförande i Unga synskadade Väst. Hon har varit medlem där i tre år och bland annat gjort en semesterresa till Egypten med andra medlemmar.

Annons

– Det var många olika upplevelser på olika sätt: vi besökte Kairo och stora marknader, red på dromedarer och gick in i pyramiderna.

En viktig fråga som Unga synskadade driver är att det inte ska bli något av regeringens förslag om att införa specialskolor. Idag händer det att synskadade känner sig kränkta i den vanliga skolan, då en del lärare till exempel inte berättar vad de skriver på tavlan. Unga synskadade vill hellre komma åt problemet med en obligatorisk kurs i handikappkunskap för studenter på lärarhögskolan.

– Vi tror att det är bättre om vi som har funktionsnedsättningar integreras i den vanliga skolan. Det är viktigt att växa upp med seende kompisar.

Unga synskadade arbetar också för ökad tillgänglighet, så att människor med funktionsnedsättningar ska ha rätt till personlig service när de vill gå in i en affär och handla. Ett annat område är kollektivtrafiken.

– Det borde ju till exempel vara helt självklart med hållplatsutrop på bussar, tåg och spårvagnar. Vi försöker påverka både Västtrafik och Hallandstrafiken.

Julia Lindahl tar studenten från samhällsprogrammet om några månader. Hon tänker vänta med att börja högskolan för att få lite mer livserfarenhet.

– Jag är helt på det klara med vad jag varken kan eller vill bli: fotograf eller pilot.

– Men jag vill ha ett socialt yrke, träffa människor, hjälpa dem, kanske jobba med barn.

Arbetslösheten hög

Idag är arbetslösheten hög bland synskadade. Det beror bland annat på fördomar om att synskadade skulle vara mindre vetande eller inte klara av saker. Sådana attityder kan finnas både hos arbetsgivare, beslutsfattare och hos allmänheten.

Annons

– För ett tag sedan var det en taxichaufför som ville förklara hur jag skulle sätta på mig säkerhetsbältet.

– Det är också viktigt att hjälpa synskadade till ökad självkänsla så att de tror att det är möjligt att få jobb.

Hon tycker att det är en stor och rolig utmaning att vara ordförande i Unga synskadade.

– Jag tror att det är ett bra sätt för mig att utvecklas. Jag måste ta för mig och bli mer framåt!

Det är viktigt med balans mellan åtaganden, skolarbete och fritid.

– Livet går ofta ut på att prestera –men så ska det inte vara jämt. Man får bara vara också, utan att göra.

Närbild

Namn: Julia Lindahl.

Ålder: 18 år.

Bor: Ulricehamn.

Familj: Bor varannan vecka hos mamma, varannan hos pappa med sambo och liten dotter. Systrarna Anna, 22 år, och Siri, 14 år.

Styrka: Bra lyssnare.

Svaghet: Ibland lite envis.

Fritidsintressen: Lyssna på musik. Favoriterna är: Anna Ternheim, Elin Sigvardsson och Laura Marling.

Senast lästa bok: ”Alkemisten” av Paulo Coelho.

Vill gärna resa till: USA och Japan. Och gärna något fattigt land.

Dröm: Brinner för att barn ska få en bättre uppväxt.

Inger hopp: Många människor är hänsynsfulla.

Anna Lindén
Så här jobbar Borås Tidning med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons