Annons
Nyheter

Buller ett hot mot kreativiteten

–?Det är svårt för anställda som sitter i kontorslandskap och utsätts för prat och telefonsignaler att samtidigt arbeta koncentrerat och kreativt, till exempel med texter.
Nyheter • Publicerad 24 augusti 2008
Ljudforskaren Kerstin Persson Waye understryker vikten av att vi regelbundet återhämtar oss i lugn, avslappnande och tyst miljö. ?De hälsoskadliga effekterna av buller är inte lika synliga som vid en allergisk reaktion eller vid andningssvårigheter, men de finns där.
Ljudforskaren Kerstin Persson Waye understryker vikten av att vi regelbundet återhämtar oss i lugn, avslappnande och tyst miljö. ?De hälsoskadliga effekterna av buller är inte lika synliga som vid en allergisk reaktion eller vid andningssvårigheter, men de finns där.Foto: Anna Didriksson

Det säger Kerstin Persson Waye i Hultafors, ljudforskare på Göteborgs universitet.

– Vårt hörselsystem är gjort för att uppfatta tal och därför är det väldigt svårt att filtrera bort ett samtal som pågår alldeles intill.

Annons

– Jag vill ofta jobba när jag åker tåg. Men jag hamnar nästan alltid nära en långpratare med mobil. Då brukar jag tänka på dem som sitter i kontorslandskap och vara glad att jag själv inte gör det.

Kerstin Persson Waye arbetar på enheten för arbets- och miljömedicin på Sahlgrenska Akademien vid Göteborgs universitet. Hon är docent, universitetslektor och forskargruppsledare. Hon växte upp vid västra stranden av Viaredssjön. Sedan flera år bor hon och familjen nära föräldrahemmet, med rofylld utsikt över vatten och tung sensommargrönska.

Vi talar om ljud.

– En människa har en viss kreativitet och förmåga att komma på lösningar. I en stökig arbetsmiljö går en del av den mentala kapaciteten åt till att stänga ute bullret.

Hon var med och skrev underlaget till de nya riktvärden för buller i arbetsmiljön som Arbetsmiljöverket antog för några år sedan. På sikt försämrar buller vår arbetsförmåga och kvaliteten på det utförda jobbet. Dessutom ökar stress och trötthet.

– När man hör en telefon ringa bryts tankekedjan. Sedan måste man tänka om i tankekedjan för att komma vidare.

Buller som inte kunde mätas

Ventilationssystem är andra stora bovar på våra arbetsplatser. De är exempel på ljudkällor med lågfrekvent buller. Det var ett nästan okänt begrepp när Kerstin Persson Waye var färdig med studierna i miljö- och hälskoskydd vid Umeå universitet i början på 1980-talet. Hon började jobba som miljöinspektör, först i Kungälv och sedan i Borås.

– Just då var det ett stort uppsving av värmepumpar i Sverige. Vi fick många telefonsamtal av villaägare som klagade på det nya oljudet från grannarna.

Även värmepumpar avger lågfrekvent buller, liksom bland annat kompressorer, centrifuger, torktumlare och dieselmotorer i långtradare på tomgång.

Annons

– Det är ljud som lätt går genom dörrar och väggar och är svåra att dämpa.

Varför var okunskapen om detta så stor så sent som på 1980-talet?

– Det berodde sannolikt på att de gränsvärden och den mätapparatur som fanns då inte tog hänsyn till lågfrekventa ljud – de syntes inte på mätarna.

Det var på en påbyggnadskurs i miljömedicin som Kerstin Persson Waye fastnade för det här med störande ljud. Kursledaren uppmanade henne att forska. En uppmuntrad 26-åring stegade upp till en professor vid universitetet i Göteborg och lade fram sina förslag.

– Han tyckte att det lät intressant, men avrådde mig eftersom arbetsmarknaden var tuff.

Hon gav sig inte, men tillstår att det dröjde 18 år innan hon fick en fast tjänst. Ändå är hon nöjd, eftersom forskningsområdet består av spännande delar som hänger ihop.

– Ljud påverkar människan både mentalt och fysiologiskt. Dessutom blir vi påverkade på olika sätt av ljud med olika karaktär, till exempel lågfrekvent ihållande buller eller människors tal.

I mitten av 1990-talet doktorerade Kerstin Persson Waye. Parallellt var hon med och skrev de nya riktvärdena för lågfrekvent buller som Socialstyrelsen antog 1996. Sverige var bland de förs-ta länderna i världen att ta hänsyn till det.

– Vi var glada att det gick att ändra mätmetod för lågfrekvent buller.

De senaste åren har mycket av hennes forskning handlat om ljudmiljön på förskolor. Personalen kan känna ett enormt behov av tystnad när de kommer hem. I tidigare forskning har man ofta glömt barnen, säger Kerstin Persson Waye. Ljudnivån påverkar framför allt barnens språkinlärning, men kan också leda till röstbesvär och stressreaktioner.

Annons

Höjer volymen hemma

– I intervjuer säger många barn att bullret gör att de får ont i magen eller att hjärtat slår kraftigare. En flicka uttryckte det som att hon hade ”en geting i sitt huvud”.

Flera försöker undvika bullret genom att gå undan, gå ut eller hålla för öronen.

– Om miljön på dagarna är bullrig, så är risken dessutom stor att barnen skruvar upp volymen på teve eller datorspel hemma.

I forskningsprojekt som hon leder har de provat att sätta in ljudabsorbenter i tak och väggar och ha bordsskivor med dovare ljud.

Kerstin Persson Waye funderar över varför vi tillåter så mycket ljudföroreningar.

– Varför är det omöjligt att få en mikrovågsugn som inte plingar när maten är klar? Varför måste bilradion signalera när den inte hittar rätt frekvens? Jag tappade nästan ratten i början.

Ändå hyser hon hopp inför framtiden. Hon tror att vårt lyssnande kan förnyas, så att vi blir mer medvetna om vilka ljud vi verkligen vill ha omkring oss.

Hon nämner positiva exempel som de två hänsynsområden som nu finns i Bohuslän, där människor kan vistas utan att behöva höra motorer på tomgång, vattenskotrar eller hög musik.

– Både på förskolor, arbetsplatser och hemma kan man skapa tysta miljöer i vissa rum eller vid vissa tidpunkter på dagen. Vi behöver kunna återhämta oss och utveckla vår förmåga att sjunka ner i viloläge för att må bra.

Närbild

Namn: Kerstin Persson Waye

Ålder: 49 år.

Bor: Hultafors.

Familj: Särbon Björn, tre söner.

Fritidsintressen: Paddla kajak, vara ute i naturen, sköta om trädgården.

Senast lästa böcker: ”Dödens kemi” av Simon Beckett och ”Med list och lust” av Pia Brandelius och Anita Jekander.

Styrka: Nyfiken och har en vilja till helhetssyn.

Svaghet: Håller ofta på med för mycket samtidigt.

Vill gärna åka till: Vandra inkaleder i Peru.

Dröm: Skulle vilja bo vid havet.

Tacksam för: Mina barn, de är helt outstanding.

Inger hopp: De samlade kraften från enskilda individer att få till stånd förändringar.

Anna Lindén
Så här jobbar Borås Tidning med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons