Uppåt för mjölkbönder i Sjuhärad - här sköter datorn mjölkningen
För Jörgen Svensson har tekniken stor del i framgången.
– Produktionen har ökat, säger han.
Mjölkbönderna i Sverige blir allt färre och många kämpar för sin överlevnad. Men det finns ändå områden med positiv utveckling vad gäller mjölkproduktion. Sjuhärad exempelvis enligt statistik från Rådgivarna. Här ökade antalet mjölkkor med över två procent under årets första sju månader. Det är stor skillnad jämfört med övriga landet där förändringen var minimal, en uppgång med en tiondels procent. Och även om antalet mjölkbönder minskar också i Sjuhärad sker det inte i lika snabbt takt som i riket.
En av många mjölkbönder med positiv utveckling är Jörgen Svensson i Od. För snart ett år sedan investerade han i två automatiska mjölkningsrobotar och en nybyggd lada. En satsning som krävde eftertanke men som redan gett resultat.
– Innan nybygget producerade vi omkring 700000 liter mjölk på ett år. Enligt beräkningarna blir det över en miljon efter utökningen, säger Svensson.
Han har omkring 300 djur på gården och kan lika gärna kallas ostbonde som mjölkbonde. All mjölk levereras till närliggande Gäsene-mejeriet i Ljung. Det innebär 6000-7000 liter varannan dag. Han tror att alltför små marginaler och generationsskiften är den största orsaken till att mjölkbönderna blir färre.
– Det är svårt med övergången. Har man inte en familjemedlem som vill ta över lägger man kanske hellre ned produktionen än säljer till någon utomstående, säger Svensson som själv tagit över efter sin far.
– Hade vi inte gjort den här investeringen med det nya systemet hade jag kanske orkat i tio år till. Nu har vi förhoppningsvis förlängt den tiden med tio år ytterligare.
Mjölkrobotarna har också förändrat Svenssons arbete radikalt. Det nya systemet innebär mycket tid framför datorn.
– Att vara bonde är annorlunda idag. Nu behöver jag kunna datorn och inte mjölka själv. Men det är givetvis fortfarande mycket jobb. Man tänker inte själv på hur långa arbetsdagar man har. Men familjen kanske gör det istället, säger Svensson.
Utanför kontorsfönstret har en ko just tagit plats vid roboten för att bli mjölkad. På sin datorskärm ser Svensson exakt hur många liter den aktuella kossan givit hittills, när hon mjölkades senast och hur många liter mjölk hon väntas ge just den här mjölkningen.
Klart är att det hänt mycket med svensk mjölkproduktion det senaste decenniet.
– Det är en stor förändring, men positivt på många sätt. Jag går upp en timme senare till exempel, säger Svensson och skrattar.
Värt att veta om mjölk
Konsumtionen av dryckesmjölk minskar stadigt i Sverige. 1950 var konsumtionen så hög som 220 liter per person och år. Idag är den siffran mer än halverad. 101 liter noterades vit mätningen 2008.
Finland är det land där man dricker mest mjölk. Island ligger på andra plats och sedan kommer Irland. Men på fjärde återfinns Sverige före länder som Australien, Norge och Danmark.
Det går alldeles utmärkt att frysa mjölk. Smaken och konsistensen kan dock påverkas och mjölken skall inte vara fryst i mer än tre månader. När du ska använda den, tina den långsamt i kylskåpet.
Den 1 juni 2001 införde FN mjölkens dag på det aktuella datumet. Firandet är populärt i många länder och då under namnet "World milk day"
Pastörisering innebär att man hettar upp vissa livsmedel, framförallt mjölkprodukter till en viss temperatur för att avlägsna bakterier. Metoden har fått sitt namn efter fransmannen Louis Pasteur, bakteriologins fader.
