Friherrinnans familjegrav fixad
Den enda utmärkta av de många gravar som omger kyrkoruinen, är friherrinnan Johanna Margareta von Köhlers familjegrav. Länge var den spruckna kalkstenshällen överväxt med gräs och texten oläslig.
Nu har Norra Säms hembygdsförening restaurerat gravvården med hjälp av stenkonservatorn Anne-Marie Lind på uppdrag av Länsstyrelsen.
– Det här är Kinnekullesten och riktigt dåligt kalkblock med mycket fossiler i, säger hon om den fyra kvadratmeter stora stenen.
Den stora spricka som löper genom gravvården går inte att laga hundraprocentigt men tanken är att tvinga ihop de två delarna och fylla i texten "Denna grav har friherrinnan och överstinnan Johanna Margareta von Köhler låtit förfärdiga för sig och sina efterkommande år 1762" med svart färg. Den 15 augusti, på hembygdsdagen, ska gravvården visas.
– Det var jord ända till ytan när vi grävde fram sockeln för att gjuta en ny, berättar föreningens ordförande Alf Johansson. Vi tog ett spett och kände ner i jorden och hörde ett ihåligt ljud när vi stötte i den stora häll som täcker själva gravkammaren. Det var spännande!
Man tror att fem, sex personer är begravda under hällen. Friherrinnan, gift med Johan Didrik von Köhler, fick fem barn. Två dog i ung ålder.
– Man tror att tidigt avlidna barn begravdes i kyrkan och när familjegraven iordningsställdes 1762, flyttades de dit, berättar Alf Johansson.
Hembygdsföreningen har gjort en historisk gärning, tycker han.
– Den här gravstenen har ett kulturhistoriskt stort värde och är nu bättre konserverad för framtiden. Den säger en del om Sämsholm och den lokala historien.
Säteriet omfattade på 1600- och 1700-talen hela Säms socken och flera gårdar i Alboga. De enorma rikedomar som ägarfamiljen innehade finns kvar än i dag.
– På 1600-talet ägdes Sämsholm av Catharina Bielke som skänkte så mycket att hon själv blev fattig. De två silverljusstakar och nattvardskalken som hon gav Säms kyrka finns i dag i Skölvene kyrka men vi ska låna hit dem i augusti.
Byggdes på 1200-talet, lämnad åt sitt öde 1843. På en sockenstämma 1828 beskrevs Norra Säm och Skölvene medeltidskyrkor på följande sätt: "Kan man utan rysning betrakta dessa helgedomar in- och utvändigt och ej finna, att visserligen ingen sämre moderkyrka letas upp varken i Skaraborgs eller Älvsborgs län". Säms kyrka var mörk med några små fönster placerade på sydsidan, högt upp på väggen, vilket var vanligt på 1100-talet. Källa: Herrljunga kommun