Annons

Hellre fräcka papperskorgar än hållbara vägar?

Är skattemedel till försköning av promenadstråk och smarta soptunnor viktigare än kommunikationerna på landsbygdsvägarna, undrar Åke Jansson.
Insändare landsbygdsfråga för många väljare, men hur prioriterar kommunpolitikerna våra skattemedel, tätort kontra landsbygd, är fördelningen rättvis?\nInsändare landsbygdsfråga för många väljare, men hur prioriterar kommunpolitikerna våra skattemedel, tätort kontra landsbygd, är fördelningen rättvis? • Publicerad 24 augusti 2018
Detta är en insändare i Borås Tidning. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.

Inom Borås kommun finns 47 mil enskilda vägar, 27 mil av detta finmaskiga vägnät utgörs av vägsamfälligheter med både statligt och kommunalt stöd, 20 mil har endast kommunalt stöd.

Som kassör i vår egen samfällighet sitter jag nära alla de problem en vägförening kan drabbas av och känner väl till vilka konflikter just vägar utgör på landsbygden.

Annons

Speciellt utflyttade tätortsbor har låg kunskap om vägsamfällighetsföreningar och saknar förståelse för att boende själva delvis måste bekosta och bedriva väghållning.

Vägar på landsbygd är ett gott exempel på företeelser som skapar otrivsel i en kommun, ett problem som har sin rot i för njuggt tilltagna stöd, både från statens och från kommunens sida.

Prioriteringen av kommunala medel är häpnadsväckande sett ur mitt landsbygdsperspektiv, exempelvis ”förskönande promenadstråk vid Viskan” för tre miljoner kronor och ”smarta papperskorgar” för tre miljoner kronor.

Totalt kostar kommunens gator och vägar 219 miljoner (om jag tolkat siffrorna rätt), av dessa medel får samtliga enskilda vägar 2,5 miljoner, eller cirka 1,1 procent.

I min egen vägförening har vi en gammal stenvalvsbro över Viskan med byggår 1881 som fått nedsatt bärighet. Snart kommer dagen då Trafikverket meddelar att vi måste bygga en ny bro, om så ej sker kommer statens driftsstöd (60 procent) att dras in. Effekten av stängd bro blir stor för dagliga skolbussar, tidningar, post, samt stor andel genomfartstrafik mellan länsväg 1801 i Gingri och länsväg 1803 i Tärby.

En uppskattad kostnad för ny bro med anslutningsväg ligger runt fem miljoner, statens stöd är 70 procent och Borås kommuns stöd 20 procent, återstår för medlemmarna att betala 10 procent = 500 000 kronor.

Kommunens 20-procentiga stöd till byggande av ”vår” bro och förstärkning motsvarar en miljon kronor, men kommunens stöd totalt till dessa åtgärder har endast budgeterats till 600 000 kronor.

Kommunpolitikernas prioritering av skattemedel tycker jag är häpnadsväckande. De budgeterar tre miljoner till soptunnor, men medlen till nya broar plus förstärkning av vägbanor på landsbygd har endast budgeterats 600 000 kronor.

Därför denna fråga: Står varje parti bakom kommunens fördelning av skattemedel, är skattemedel till försköning av promenadstråk och smarta soptunnor viktigare än kommunikationerna på landsbygdsvägarna?

Åke Jansson, Ön Tärby

Annons
Annons
Annons
Annons