OS- guld i tennis smäller högt
Det var länge sedan. Nu kan vi bli nummer 1 i dubbel. Satsa på det i stället.
En OS-titel för Simon Aspelin/Thomas Johansson skulle kunna betyda en renässans för tennisens sekunda spelform i Sverige. Ja, inte bara i vårt land. Världen över ses dubbelspelet över axeln.
Ni följde kanske den nästan fem timmar långa dramatiken från semifinalen i Peking. Då håller ni med om att tennis i dubbelform kan vara infernaliskt spännande och sevärd underhållning.
***
Till skillnad från nästan hela svenska eliten har Simon Aspelin valt en annorlunda väg mot världstoppen. Han struntar i singelspel. Det visar hans ranking: plats 430 på ATP-rankingen.
I dubbel är Borlänge-pojken nummer 9 i världen. Framförallt får han en uppskattning av vem som råkar vara hans partner.
I OS heter denne Thomas Johansson. Honom känner vi i synnerhet från singelbanor ända upp på högsta nivå. Även om det var sex år sedan hans namn for genom rymden ändå från Australian Open-titeln i Melbourne.
De svenska OS-finalisterna är båda fyllda 33. Rimligen har de tennisframtiden bakom sig - om det inte vore för dubbelvariantens speciella villkor.
Där krävs mindre snabba ben, där väger slugheten tyngre än löpförmågan.
Det demonstrerade bland andra Anders Järryd medan singelkarriären var på upphällningen. Liknande förmåga visar dagens pigga "dubbelstötar".
***
Aspelin/Johansson bröt ofta gängse mönster i semifinalen. Just deras irrationella spel blev ett segervapen. Fransmännen Arnaud Clement/Michael Llodra, med Wimbledon-titel i ryggsäcken, tvingades vika ner sig i det rekordlånga tredjesetet: 19-17.
I dagens final gäller det Roger Federer/Stanislau Wawrinka. Schweizarna överraskade mot de amerikanska bröderna Brian. Eller var det superstar Federer som hade en egen uppvisning.
Redan från det olympiska återinträdet 1988 var tennisens stjärnor skeptiska till OS-start. Många nobbade då och i de följande spelen. Feta prischeckar på andra håll lockade mera.
Efter 20 års inkörning har statusen höjts så att nästan alla stora namn finns med i Peking. Blott Andy Roddick föredrar en parallell "försörjningsturnering" i Los Angeles.
Mot den bakgrunden smäller en OS-titel högre än någon gång tidigare. En svensk sådan skulle innebära en trevlig morot för ett plågat förbund.
Däremot lär det inte få större betydelse för Sveriges ställning på singellistorna. Där är har vi en undanskymd placering, sannolikt för överskådlig framtid.
Trän är vad världsspelare som Borg, Wilander och Edberg inte växer på.
***
Den som ville ha dubbla doser av OS-raffel - eller rentav tredubbla - fick sitt i går.
Båda gångerna var Sverige och Tyskland inblandade i dammatcher med rysarvarning.
Själv såg jag ett handbollsmöte med många okvinnliga ingredienser av svenskorna. Kampmoral, segervilja, kyla.
En riktig friskus fick avgöra med 27-26. I Borås är Teresa Utkovic möjligen bekant som den flyktade BHC-stjärnan Jens Karlssons sambo.
Snart vet hela Sverige vem hon är.
Målvakten Madeleine Grundström tillhör mina favoriter. I går växte hon efterhand till en jätte.
Efteråt försökte jag få bekräftat min tes att våra bästa kvinnliga handbollsmålvakter med specialträning skulle slå ut våra dito fotbollsmålvakter.
Nja, jag vet inte, sa en leende Grundström. Jag spelade lite i yngre år. Det gick inte så bra för jag hade två vänsterfötter...
***
Att fotbollstjejerna senare på dagen skulle kopiera handbollsflickornas bedrift var att begära väl mycket.
Men nära var det att vi fått anledning travestera John Cleese suveräna nummer "Dont mention the war" och uppmana "nämn inte Sverige".
Förlängning räddade de tyska världsmästarna från en svidande förlust. Med det kan Sverige lämna turneringen med stoltheten i behåll.
***
Mitt i den olympiska röran hann jag med en promenad till Fågelboet. Ett sken från klar kvällshimmel bidrog till ett sceneri av makalöst slag i OS-parken.
Kineserna har radat upplysta arkitektoniska mästerverk intill varandra längs den folkrika paradgatan. Min favorit är simhallen Vattenbubblan.
Om nu Borås ska bygga en ny sim-anläggning, så...
***
Något tragikomiskt var att skåda Carolina Klüft flaxiga tresteg samtidigt som sjukampsfältet sprang 200 meter.
Vi hoppas på längd.