Dessa gubbar borde ha smisk på bara stjärten

När jag började i skolan fick lärarna inte längre slå eleverna. Det fanns andra sätt att straffa. Att vrida om örat är väl inte aga, eller att rycka i de känsliga nackhåren. Att med full kraft slå en stållinjal i skolbänken, två millimeter från mina fingrar, är väl inte heller aga? Dock kunde vi bli utvisade i korridoren om vi inte skötte oss.

Hemma kunde vi få stryk, fullt lagligt. Och många fick det. Jag också, fast inte så ofta. Om jag hade gjort något som morsan absolut inte gillade, som att ha svurit, varit obstinat eller ställt till med något fult rackartyg, kunde hon säga med hotfull ton i rösten: Vänta du bara tills pappa kommer hem.

Hem kom farsan, fullständigt ovetande om att han skulle agera bödel, att han skulle bestraffa mig för något jag gjort flera timmar tidigare, något som han inte alls hade varit delaktig i. Men farsan gjorde som morsan sagt. Det blev stryk.

Sådant här är nu förbjudet i lag. Man får inte slå sina barn, punkt slut. Man får lära sina barn att lyda, om det nu är det man vill, på andra sätt än genom våld. Och morsan tyckte att lagen mot aga var alldeles rätt och riktig när den kom.

Våld är ett effektivt sätt att uppfostra människor, och djur, att göra vad man önskar. Människor som lyder blint är farliga, det visar historien med förfärande tydlighet. Med svart pedagogik har hela generationer uppfostrats till att bli lydiga och att blint följa order. Skulle en människa som uppfostrats till att bli en fritt tänkande, reflekterande och ifrågasättande person, kunna tänka sig att begå sådana hemskheter som utspelades i andra världskrigets koncentrationsläger? Jag tror inte det.

Med demokrati, förtroenden och mänsklig kontakt har vi idag fått elever, barn, ungdomar som är fria i sina tankar, frimodiga i sina sinnen och kloka och rättrådiga. En del kanske saknar lite hyfs och ett fåtal är riktiga problembarn.

Därför är det skrämmande när allt fler höjer rösterna och kräver hårdare, ja rent våldsamma tag, såväl i skolan som i hemmen.

Supernannies ska lära vilsna föräldrar hur man får lydiga barn, hur man återupprättar sin förlorade föräldraauktoritet. Skamvrår ska återinföras och barnen ska disciplineras. Basta.

Utbildningsminister Björklund pekar med hela armen ut den väg med hårdare tag vi ska ta. Ordning och reda, till varje pris.

Visst finns det problem, i hem och i skolor. Inte tu tal om det. Problemen är på många håll stora. Något måste göras, visst.

Disciplin, auktoritet och mer lärarmakt är dagens honnörsord. Med dessa ska vi få lydigare elever.

Många vill också ha agan tillbaka. En mysig farbror som Bert Stålhammar, pensionerad professor i pedagogik och ofta expert i teve, tycker att aga visst kan vara befogad. Jan Björklund har offentligt försvarat en lärare som gav en elev flera knytnävsslag i ansiktet.

Idag är det politiskt korrekt att anse att föräldrar och elever ska ha rätt att slå barn. Milde himmel, vart är vi på väg när politiker och pedagoger tror att man kan banka in vett i skallen på barn?

Dessa gubbar borde ha smisk på bara stjärten, som morsan skulle ha sagt.