Jag vet. För jag har spenderat tid där.
Mannen har ett ständigt och trött pokerface, som om ingenting någonsin skulle kunna göra honom det minsta upphetsad eller förvåna honom. Jag tror att jag vet. För jag har ändå spenderat en del tid där.
Golvet har en röd heltäckningsmatta. Ljuset är dämpat, möblerna går i furu och rummen luktar genomträngt av pizza och av alkohollicensen. Jag gillar det. Det påminner mig om puben i mitt London där en kvinna som saknade två fingrar serverade mig öl.
Pizzeria Kungen har ett återkommande klientel. Jag tror att jag vet det. För jag har spenderat en del tid där. Först och främst är det juristen. En äldre herre som drar på sina ord för att skapa finess. Han pratar om sin tid som jurist och att när han utbildade sig till det var man tvungen att lära sig flytande latin.
Allt det där hade passerat om man inte vänder sig om. Tittar på honom. Ser hans kavaj och ser att den är överbelamrad med medaljer. Guld och silver som hänger och dinglar.
Sen är det mannen i page. Brunfärgad page. Alltså, han har färgat pagen. Han sitter alltid med ryggen framåtlutad och han säger inte så mycket men när han gör det är det med norrländsk dialekt. Jag funderar på vad det är han vill uppnå med sin frisyr. Jag kommer fram till att jag gillar den hursom. Han nickar instämmande när juristen släpar sina ord.
Sen är det en något yngre man. Ganska liten och med ett ansikte som vill se hårt ut. Sist jag var där satt han ensam vid ett bord. Han såg helt oändligt uppgivet ledsen ut. När kvinnan serverar honom en öl säger hon hans namn och frågar vad som är fel. De lät mig gå idag säger han i en suck.
Gav de dig sparken? frågar hon. Ja säger han. Fast det var ju inte ett riktigt jobb lägger han till skamset jag gjorde ju ingenting där egentligen. Det ser ändå ut som att han skall börja gråta. Jag känner att jag vill börja gråta.
Kvinnan lämnar honom med en lätt klapp på axeln. Han tittar upp med röda ögon. Våra blickar möts i en sekund. Det är jag som viker undan med min. Sen väser jag till min pizzadate jävla fas tre. För jag tror att jag vet.
Ibland säger jag till folk att Pizzeria Kungen gör Örebros godaste pizzor. Jag tror att jag vet det. En gång sa jag det till några som var born and raised i Örebro. Då stannade allt upp en smula. De kollade på mig, skrattade och sa något i stil med du måste skoja?!
Jag ger dem en tillgjort oförstående blick. Jag skojar aldrig om Pizzeria Kungen. De tar hand om sina kunder. Jag vet det. För jag har spenderat en del tid där.
