Man kan va' tjock utan en bäbis i magen
Feminint fylliga väninnan Annika är och hälsar på hos sina goda vänner. Hon hjälper dem att flytta. Flyttbilen är en sådan där bil med vridbart framsäte, och när Annika ska vrida sitt säte för att komma ur bilen, stöter hon på patrull. Hur hon än bär sig åt går det förbaskade sätet inte att rubba. I bilen har vännernas 6-årige son dröjt sig kvar, och när han ser hur Annika kämpar kan han inte hålla sig utan måste självklart kommentera situationen.
- Du är tjock Annika, det är därför du inte kommer ut.
- Nä, det är inte därför. Det är sätet som har fastnat. (Håll klaffen unge.)
- Joo Annika, det är visst för att du är tjock.
- Nä, sätet har fastnat (Jaaa, jag vet hur jag ser ut. Sluta tjata.)
- Annnnnika, men det ser man ju?
- Jaaaaa, jag har tjock mage. (Är du nöjd nu unge?)
- Har du en bäbis i magen?
- Nä, man kan va' tjock utan att ha en bäbis i magen.
- Har du inte en bäbis i magen då?
- Nej. (Suck.)
- Det måste du ha.
- JA, JAG HAR VÄL EN BÄBIS I MAGEN DÅ!
- Jaaaa. Jag visste det. Yippi!
Annika är inte gravid, i alla fall var hon inte det när vi pratades vid igår då hon återberättade händelsen för mig. Som hon sa:
- Det är så lätt att göra barn till vuxna. Han brydde sig inte ett dugg om hur jag ser ut. Han hade fått ett syskon alldeles nyss, och ville ju bara så gärna att jag också skulle få en bäbis.
