Brämhults Juice är inte första märke att flytta produktionen utomlands. Men varumärket tar en risk. Det menar experter BT talar med.
Efter beskedet från företaget om att man upphör med produktionen i december 2017 står det klart att man även kommer att sälja hela produktionsfastigheten och -tomten som omfattar 11 700 kvadratmeter.
– Vi kommer att göra i ordning den och sedan sälja den. Däremot hyr vi den kontorsfastighet ledningen sitter i av Cernera, säger vd Magnus Berndtsson.
Efter tisdagens besked om flytt av produktionen till Danmark har det i sociala medier och i mejl till BT kommit negativa reaktioner från lokalbor. ”Det blir sista Brämhultsjuicen jag dricker!” skriver en av flera arga läsare. Från Brämhults sida förklarar man att man hoppas att konsumenter ska se lika positivt på märket som tidigare och förknippa det med kvalitet.
Men finns det en risk för att varumärket påverkas av en produktionsflytt? Om man går utanför denna region där alla vet var Brämhult ligger?
– Det första man kan säga är att om man har ett varumärke som anknyter till en geografisk plats, så finns det en tydlig risk om man flyttar produktionen därifrån, säger varumärkesexperten Calle Peyron.
Han har en bakgrund som chef inom olika livsmedelsföretag, bland annat som marknadschef inom Arla. Men, framhåller han, det är inte säkert att den ”vanliga konsumenten” bryr sig.
– Tar man glassmärken som Häagen-Dazs, så låter det ju som att det kommer från Schweiz eller Skandinavien – men det är helt amerikanskt. Och märket är starkt.
Det som dock talar emot att konsumenterna inte bryr sig är den typ av varumärke Brämhults Juice representerar. Calle Peyron har grundat Lohas Sweden, som undersöker hur gruppen konsumenter som bryr sig om hälsa och hållbarhet handlar och tänker.
– Just Brämhults lär vara den typ av varumärke som attraherar denna typ av konsumenter. Och det är en medveten grupp. Där finns en tydlig risk att varumärket påverkas negativt i dessa konsumenters ögon om man flyttar produktionen.
Ser man till branschen i stort konstaterar Marie Söderqvist, vd på branschorganisationen Livsmedelsföretagen, att produktionen i Sverige har minskat alltsedan vi gått med i EU.
– De anställda i Sverige har minskat med 1-2 procent per år. Vi har ju sett flera exempel på produktionsflyttar, till exempel Findus flytt från Bjuv till Tyskland. Findus hade också en större utländsk ägare.
– När det gäller lågprisproduktion av livsmedel har vi länder som Baltikum där produktion är billigare. Ser man till Danmark är man tillsammans med Holland de länder i Europa som har den effektivaste produktionen – det är stora, viktiga branscher i de länderna.
Hon konstaterar att cirka hälften av de livsmedel svenskar konsumerar produceras i andra länder. Men det finns motsatta trender.
– De allra sista åren har vi sett att konsumenter börjat efterfråga ekologiska, närproducerade livsmedel som har ett svenskt ursprung. Vi, LRF och dagligvaruhandeln har tagit fram en sådan märkning.
