Yrkesvägledare bör vara nära arbetslivet

Om några månader kommer nästan alla i årskurs nio att välja ett gymnasieprogram. Det kanske inte är ett livsavgörande val men nog så viktigt. I alla fall så viktigt att det gäller att välja så rätt som möjligt.

Oavsett vad eleverna väljer så är valet ett steg närmare ett framtida arbetsliv, som anställd eller som företagare. Det blir ännu mer påtagligt under gymnasieåren.

Det är många faktorer som spelar in när val ska göras. Kompisars och föräldrars påverkan, förebilder medialt och kanske någonstans hur framtidsutsikterna på arbetsmarknaden ser ut.

Det går idag att skaffa information om vidare studier på ett flertal sätt. Nätet, öppnahusaktiviteter och diverse mässor är några exempel. Det handlar inte bara om information om själva studiernas innehåll utan också om valet av själva skolan.

Men finns det fler vägar? De flesta skolor har någon form av studie- och yrkesvägledare. Deras främsta uppgift borde vara som namnet anger – att just ge vägledning. I en sådan roll är det oerhört viktigt, inte minst på gymnasienivå, att ha bra kunskaper på både utbudet av eftergymnasiala utbildningar och hur marknaden ser ut för våra ungdomar som så småningom skall söka anställning eller starta eget.

Idag har vi en missmatchning på arbetsmarknaden som till delar får tillskrivas brister i korrelationen mellan utbildare, arbetsförmedlare och arbetsmarknadens behov. Vi har också en situation med hög ungdomsarbetslöshet som varken individ eller samhälle mår bra av.

Det är viktigt att studie- och yrkesvägledare får möjlighet att ständigt vara uppdaterade på vad som händer i näringslivet och på arbetsmarknaden i stort. Organisatoriskt är tjänsterna i huvudsak placerade i skolorganisationen i kommunerna. Men är det en bra placering?

Varför inte flytta ut ur skolan och exempelvis ha sin tjänst på kommunens näringslivsenhet? Det är i alla fall ett steg närmare vad som händer på marknaden. Samverkan med kommunens företag skulle också genom en sådan konstruktion underlättas. Genom ett förtätat samarbete borde det vara möjligt att förbättra informationen till eleverna, ha koll på praktikplatser etcetera.

Finns ambitionen hos kommunernas näringslivsenheter att förbättra företagsklimatet, så är kontakten mellan skolan och näringslivet något som borde komma högt upp på prioriteringslistan.

Kenneth Kastman-Krantz

regionchef Svenskt Näringsliv

Leila Khammari

VD Lichron Teknik AB