Vill Villaägarna ha tillbaka den gamla skatten?

Representanter för Villaägarnas riksförbund medger i en artikel den 29 augusti att alliansen avskaffat de mest extrema effekterna av den gamla fastighetsskatten, och att detta ger ökad trygghet för ”det stora flertalet”.
Debatt • Publicerad 16 september 2008

Men därefter ägnar man en hel artikel åt att svartmåla den största reform som gjorts av den orimliga fastighetsskatten på flera decennier. Huvudkritiken är att inte riktigt alla fastighetsägare får sänkt fastighetsskatt. Som exempel tar man det mycket udda fallet att den som har en fastighet taxerad under 50.000 kronor inte längre är befriad från fastighetsskatt. Det är korrekt, men frågan är hur många sådana fastigheter som går att hitta i Sjuhärad, och hur upprörda ägarna i så fall är över en årlig fastighetsskatt på maximalt 375 kronor?

Man nämner också att vissa begränsningsregler och dämpningsregler tagits bort. Det stämmer, men många av dem som hade nytta av de gamla begränsningsreglerna får nu i stället glädje av den nya takregeln. De nya reglerna gör också att de stigande taxeringsvärdena inte slår igenom lika mycket som med de gamla reglerna, dels eftersom skattesatsen sjunkit från 1% till 0,75%, dels för att taket på 6.000 kronor per år införts.

Villaägarna ogillar att vissa kommer att beskattas för en viss årlig ränta på sina gamla uppskov. Vi tycker detta är en rättvis delfinansiering av reformen eftersom de med störst uppskov oftast också har högt taxerade fastigheter i storstadsområdena och därmed också långsiktigt kommer att ha mest nytta av den sänkta fastighetsskatten och den avskaffade förmögenhetsskatten. Vi tycker dessutom att det är viktigare att sänka det årliga uttaget av fastighetsskatt som betalas av alla oavsett inkomst, än att ha en låg realisationsvinstskatt som betalas först om man gör en stor vinst och får pengar i handen.

Det är högst rimligt att jämföra kommande års fastighetsbeskattning med den skatt man skulle ha betalat med de gamla reglerna. Villaägarna jämför i stället alliansens reform med vaga löften från socialdemokraterna strax före valet om en ”utredning” av fastighetsskatten kombinerat med en tillfällig frysning. Ingen vet hur socialdemokraternas fastighetsbeskattning hade sett ut idag. Det enda man vet är att de hade 12 år på sig att sänka fastighetsskatten. Det enda människor upplevde under dessa år var ständiga skattehöjningar, vilket Villaägarna ständigt protesterade mot – då! Att Villaägarna i dag verkar lita på att socialdemokraterna skulle ha sänkt skatten mer än alliansen är för oss en gåta.

Alliansen var mycket tydlig före valet med att den statliga fastighetsskatten skulle avskaffas och ersättas med en kommunal avgift (skatt). Om inte Villaägarna noterade detta är det bara att beklaga. Vad gäller storleken på skattesänkningarna kan man räkna på olika sätt. Vi tycker det är rimligt att jämföra statens intäkter efter reformen med vad man skulle fått in enligt de gamla reglerna, och då är det ganska många miljarder som fastighetsägarna nu slipper betala.

Vi kommer att följa effekterna av fastighetsskattereformen noga. När det gäller utrymmet för framtida skattesänkningar, reformer och pensionshöjningar är detta helt beroende av att fler människor kommer i arbete. Sänkt skatt på arbete och företagande är därför det som regeringen prioriterar just nu.

Villaägarnas riksförbund ser naturligtvis som sin uppgift att driva kampanj ända tills den dag då all beskattning av fastigheter upphört. Risken är bara att man kastar ut barnet med badvattnet. Med den argumentation som Villaägarna använder finns risken att man i stället hjälper oppositionen tillbaka till makten. Då skulle Villaägarnas medlemmar tvingas uppleva när socialdemokraterna håller sitt löfte att återigen höja fastighetsskatten och återinföra förmögenhetsbeskattning av fastigheter. Är det verkligen detta som Villaägarnas riksförbund vill?

Jan Ericson (m)

Claes Västerteg (c)

Else-Marie Lindgren (kd)

Riksdagsledamöter för alliansen

Så här jobbar Borås Tidning med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.