Debatt

Vildsvinen ett allt större hot

Debatt ,

Vildsvinsproblemen är oacceptabelt stora och de påverkar lantbrukarnas framtidstro och mående negativt. Nu är det nog, skriver Sofia Karlsson, LRF.

Vildsvinen härjar. De trampar ned, bökar upp och river runt grödor och plantor. Istället för att bli mat blir grödorna till gegga och de plantor som skulle bli träd ligger och torkar med rötterna i vädret. De senaste åren har vildsvinsstammen spridit sig nästan okontrollerat. När tecken på vildsvin visar sig i ett område kommer oron. Hur omfattande och kostsamt ska det bli? Är de här för att stanna? Vad kommer jag kunna odla?

I Västra Götalands län har 65 procent av lantbrukarna svarat ja på frågan om de har vildsvinsskador på sin mark. Frågan ställdes i en enkät om vildsvin från LRF. I Västra Götaland svarade 1 335 lantbrukare på enkäten och totalt i landet svarade 6 800 personer. Svaren visar att lantbrukare i hela södra Sverige och vissa delar av Mellansverige är kraftigt drabbade av vildsvinsskador, i vissa län uppgav så många som nio av tio att de har vildsvinsskador på sin mark.

Svaren visar tydligt att vildsvinsproblemen är oacceptabelt stora och att de påverkar lantbrukarnas framtidstro och mående negativt. Skadorna utgör även en stor kostnad för lantbruket. Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, har beräknat kostnaderna för lantbruket till 1,1 miljarder årligen (2015). Men att mäta skadornas storlek i fält är svårt och det saknas en standardiserad modell för det.

”Antalet vildsvin måste styras upp och utfodring av vilt måste regleras.”

I SLU:s beräkning tar man heller inte hänsyn till den alternativkostnad det innebär att behöva välja bort en gröda, på grund av vildsvinen. Därmed är kostnaderna sannolikt högre.

I LRF:s enkätundersökning svarar drygt 40 procent att de anpassar odlingen efter vildsvinen. Att på det här sättet inte kunna arbeta utifrån affärsmässiga beslut, efterfrågan eller normal växtföljd och därmed gå miste om potentiell avkastning, kan vara en av de största kostnaderna för lantbrukarna när det gäller vildsvin.

Att vi befinner oss i den här situationen beror på flera saker. Antalet vildsvin i Sverige har ökat oväntat snabbt och för få vildsvin har skjutits i samband med det. Vildsvinen har också haft gott om mat, delvis på grund av utfodring som inte har skötts ansvarsfullt eller reglerats. Nu är det nog. Antalet vildsvin måste styras upp och utfodring av vilt måste regleras.

Att som lantbrukare sälja sockerbetor, morötter eller potatis till jägare som vill utfodra djuren är inte kollegialt mot alla de lantbrukare som drabbas. Här behöver var och en ta ansvar. Sockerbetor kan dessutom göra andra djur som rådjur och älgar sjuka. All form av utfodring av vilda djur måste göras ansvarsfullt. Sen ska utfodring inte förväxlas med åtel – en liten mängd foder som läggs ut vid jakt för att locka till sig vilt. Vi anser att åteljakt är en av de mest effektiva jaktformerna och den ska vi använda.

Redan 2016 lades det fram ett förslag i riksdagen för att reglera utfodring, men det stoppades av Alliansen och SD. Nästa gång ett nytt förslag som reglerar utfodring av vilt kommer upp förväntar vi oss att samtliga partier tar sitt ansvar och godkänner det.

Vildsvinen påverkar inte bara oss lantbrukare. Också villaägare, idrottsklubbar och trafikanter drabbas av vildsvinens framfart. Därför är det positivt att Livsmedelsverket ska göra det enklare för jägarna att sälja köttet och att Naturvårdsverket har fått i uppdrag att lägga fram en ny förvaltningsplan för vildsvin. Förvaltningsplanen förväntar vi oss i år. Det verkar som att allt fler har förstått allvaret i att ha en vildsvinsstam som vi inte har kontroll över. Det är bra och vi ser fram emot att 2020 bli året då vi vänder utvecklingen.

Sofia Karlsson, regionordförande, LRF Västra Götaland

Välkommen att kommentera Har du synpunkter på eller reflektioner kring det som sägs i texten? Välkommen att skriva en kommentar via tjänsten Ifrågasätt. Tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Kritisera och bemöt gärna argumenten men tänk på att inte angripa personen bakom åsikten. Borås Tidning och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.