Debatt

Vi firar kvinnodagen – men lönerna hänger inte med

Debatt Artikeln publicerades
Foto: Izabelle Nordfjell/TT

Om trenden håller i sig kommer det att dröja 27 år innan snittlönerna för kvinnor och män är lika stora, skriver Jonas Ericsson.

I Sverige består befolkningen av över 50 procent kvinnor, dessa kvinnor är liksom männen yrkesarbetande familjeförsörjare. Trots detta uppgår i genomsnitt kvinnors löner till 89,3 procent av männens. Det betyder att det ojusterade lönegapet är 10,7 procent.

Vi ser dock en liten trend med minskande löneskillnad. Sedan år 2005 har skillnaden minskat med 5,6 procentenheter. Om det håller i sig kommer det att dröja 27 år innan snittlönerna för kvinnor och män är lika stora.

I Sverige och på svensk arbetsmarknad kan vi inte se det som acceptabelt att kvinnor ska behöva utföra samma arbete som män, i samma branscher som män, men med lägre lön i ytterligare 27 år.

”Vi måste sluta acceptera att kvinnor får lägre lön.”

Dessutom utgör de kvinnodominerade yrkena ofta en viktig grund för att vårt samhälle ska fungera, såsom arbete i sjukvård, omsorg och i annan offentlig regi.

I det offentliga är det sällan någon som satsar på löner, för löner kostar. I Västra Götalandsregionen kan vi öka jämställdheten genom att arbeta med lönespridning och framför allt höja lönerna för de anställda som har sämst betalt. Löner som inte går att leva på kostar samhället pengar. Med allt för låga löner måste det offentliga kompensera med olika former av bidrag. Det är inte rätt väg att gå för ett välfärdsland som Sverige. Ingen i Sverige ska behöva ha mer än ett heltidsjobb för att kunna försörja sig.

I Västra Götalandsregionen har vi alltjämt år 2020 individer som på en heltidstjänst har under 20 000 kronor i månadslön. På detta förväntas man kunna försörja sig och sin familj.

Det är också så att fler kvinnor än män drabbas av dålig hälsa kopplat till jobbet och att det bland kvinnor är vanligare att tvingas sluta arbeta i förtid eller gå ner i tjänst på grund av hälsoskäl. Samtidigt fortsätter vi se besparingar, effektiviseringar och nerdragningar och det blir färre och färre som ska utföra samma arbete som tidigare när kassan tryter. Men det är fler som vill åtnjuta offentlighetens tjänster. Besöken ökar men personalen minskar.

Vision ser att vi måste våga prata om problemen och vår region måste våga gå i fronten. Vi måste sluta acceptera att kvinnor får lägre lön. Vi måste sluta acceptera att kvinnor mår sämre i arbetslivet

Jonas Ericsson, ordförande, Vision Västra Götalandsregionen

Välkommen att kommentera Har du synpunkter på eller reflektioner kring det som sägs i texten? Välkommen att skriva en kommentar via tjänsten Ifrågasätt. Tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Kritisera och bemöt gärna argumenten men tänk på att inte angripa personen bakom åsikten. Borås Tidning och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.