Varför detta lagtrots, Borås?

Det finns anledning att ifrågasätta Borås stads vilja att respektera de lagar och föreskrifter som gäller för den kommunala verksamheten. Konkurrensverket har konstaterat att Borås servicekontors verksamhet är oförenlig med konkurrenslagstiftningen genom att servicekontorets säljverksamhet snedvrider förutsättningarna för en effektiv konkurrens på marknaden för mark- och anläggningsentreprenader i Borås kommun och även i närliggande kommuner.

Bakgrunden till ifrågasättandet är att servicekontoret – som säljer sina tjänster på den privata marknaden – har en rad konkurrensfördelar jämfört med privata företag genom att verksamheten finansieras genom skattemedel och därför inte kan gå i konkurs. Servicekontoret tilldelas även kommunens egna arbeten vilket gör att det inte är lika säsongs- och konjunkturberoende som privata företag.

Verksamheten faller dessutom utanför den kommunala kompetensen eftersom säljverksamheten inte går ut på att tillhandahålla allmännyttiga anläggningar eller tjänster åt medlemmarna i kommunen, vilket är ett krav enligt kommunallagen. Verksamheten strider vidare mot lokaliseringsprincipen som innebär att kommunen inte utan lagstöd får bedriva verksamhet utanför kommunens gränser. Konkurrensverket har stämt kommunen med begäran att servicekontorets säljverksamhet skall förbjudas.

När det är dags för förhandling i målet träder den ansvarige för servicekontoret fram och medger att kommunen känt till att det sätt på vilken verksamheten bedrivs strider mot lag. ”Vi kände att vi inte hade stöd i lagen för ett sådant agerande”, lär han ha sagt. Jag förmodar att han med ”vi” menar att även ansvariga politiker känner till att verksamheten är oförenlig med kommunallagen och konkurrensreglerna.

Verksamheten har pågått i drygt tio år. De ansvariga tycks med andra ord känna till att kommunen i strid med gällande lag och med skattemedel i ryggen försvårar för privata företag att etablera sig på marknaden. Frågan är om företrädarna inser att kommunen löper risken att utge skadestånd till aktörer vars verksamhet försvårats genom servicekontorets agerande.

Även Borås Elnät AB:s verksamhet har ifrågasatts, bland annat utifrån kommunallagens regler. Kritiken går ut på att bolaget inte tillämpar självkostnadsprincipen enligt kommunallagen. Principen innebär att avgifterna för de nyttigheter som tillhandahålls (elnät) i huvudsak skall motsvara kostnaderna för verksamheten. Självkostnadsprincipen syftar till att förhindra att kommunen utnyttjar den monopolsituation som finns för avgiftsfinansierad kommunal verksamhet som bedrivs på marknader med icke fungerande konkurrens. Någon egentlig avkastning på eget kapital får inte förekomma.

Enligt SCB är den genomsnittliga avkastningen för 2011 på totalt eget kapital för det privata näringslivet i Sverige i sin helhet 8 procent. För privata vårdföretag (kritiserade för övervinster) är motsvarande siffra 15 procent. Borås Elnät AB har en avkastning på 15,8 procent. Trots detta hävdar ansvarigt kommunalråd Ulf Olsson (S) att självkostnadsprincipen tillämpas i verksamheten.

I sammanhanget skall påpekas att Borås stad inte tillskjutit något eget kapital till Borås Elnät AB utan har bokföringsmässigt tillgodogjort sig cirka 70 miljoner kronor i samband med bolagiseringen av verksamheten. Resterande del av anläggningstillgångarna överläts från Borås kommun till Borås Elnät AB för 170 miljoner. Denna del av köpeskillingen finansierades genom en revers utställd av Borås Elnät AB. Kommunen har därefter vid försäljning av aktierna i Borås Elnät AB till Borås Stadshus AB tillgodogjort sig ytterligare drygt 146 miljoner.

Genom att det av Borås elförbrukare gemensamt uppbyggda elnätet satts på bolag har kommunen skaffat sig ränteintäkter på ett kapitalbelopp om cirka 316 miljoner. Dessa räntor belastar verksamheterna och påverkar debiteringen mot kunderna. Lite tillspetsat kan sägas att elanvändarna fått betala elnätet en gång till genom att kommunen sålt elnätet till sig själv och skickat räkningen till elnätskunderna. Upplägget har vissa likheter med riskkapitalisternas sätt att överföra tillgångar inom koncerner genom räntedebiteringar.

När tillsynsmyndigheten på elområdet – Energimarknadsinspektionen – vid prövning av Borås Elnäts AB:s begärda intäktsram (debitering mot kund) kom fram till att den ligger omkring 25 procent för högt, accepteras inte detta konstaterade. Istället för att inrätta sin verksamhet efter detta besked överklagade bolaget beslutet. Genom överklagandet kan bolaget fortsätta att överdebitera sina kunder till dess frågan prövats slutligt i högre instans.

Demokrati bygger bland annat på respekten för de lagar riksdagen stiftar. Borås stad tycks tillämpa principen att om det finns en politisk majoritet för en viss åtgärd så spelar det inte någon större roll om åtgärden som sådan är förenlig med lag eller inte. Någon rättstillämpning är det inte fråga om utan ett agerande utifrån politiska ställningstaganden och godtycke. Juridik ersätts av politik.

Som utomstående betraktare ställer man sig frågan: Varför detta uppenbara lagtrots? De politiker och tjänstemän som medvetet åsidosätter vad som enligt lag gäller för verksamheten bör lämna över till någon som respekterar grunden för svensk demokrati, nämligen att den offentliga makten utövas under lagarna.

Olle Lindeblad

affärsjurist, Borås