Debatt

Vad vore Borås utan högskolan?

Debatt Artikeln publicerades

Högskolan i Borås är en motor för stadens utveckling. Det finns dock personer som vill se färre lärosäten. Men vad skulle hända utan högskolor och universitet? frågar sig Mats Tinnsten, rektor på Högskolan i Borås.

Nyligen läste jag följande beskrivning av Borås hos en mäklare: ”Från mellanstor industristad till dynamisk västsvensk metropol med attraktivt näringsliv, starka varumärken och en högskola som gett rubriker även internationellt.”

Jag tycker att det sätter fingret på stadens utveckling. En utveckling som går parallellt med högskolans etablering och framväxt i staden.

Det är nog många som håller med mig när jag säger att högskolan är en del av stadens hjärta. Att vi står för pulsen och syret som pumpas runt när vi utbildar de personer som bär samhället i framtiden. Vi befruktar stadens näringsliv och offentliga sektor, inte bara med ny kompetens, utan även med rykande färsk forskning som många gånger håller toppklass.

För två år sedan fick tre experter uppdraget att undersöka hur kunskap sprids från Högskolan i Borås till det omgivande samhället. De gjorde en empirisk studie som bidrar till förståelsen för högskolans roll för kompetensförsörjning, forskning och samverkan i regionen.

Den viktigaste slutsatsen de drog: Högskolan är ett betydelsefullt lärosäte för forskning och högre utbildning, samt att det finns flera goda exempel på hur lärosätet samverkar med andra verksamheter.

Studien visade att de flesta studenterna är rekryterade från Västra Götaland, och de flesta får jobb efter studierna. De såg också att även om högskolan kompetensförsörjer brett sysselsätts många av våra studenter i olika typer av välfärdsrelaterade tjänster som inom skolan och vården.

Men det finns röster i samhället som menar att det går att bilda sig lika bra genom all kunskap som finns öppet på internet i dag. Som tycker att en högskoleutbildning bara ger dyra studielån och varken kunskap eller kompetens. Och jag tror att det inte dröjer länge innan vår största konkurrent är det så kallade Google-universitet.

Mindre extrema men likväl existerande är de som tycker att högre utbildning är viktig, men att det bör lämnas åt de stora universiteten.

Därför vill jag ge lite fakta om hur Högskolan i Borås gör skillnad. Vi har en av världens bästa textila forsknings- och utbildningsmiljöer. Vår forskning inom biblioteks- och informationsvetenskap är unik i Sverige och vi är också nationellt ledande inom både resursåtervinning och prehospital vård.

De senaste fem åren har vi i snitt examinerat 167 sjuksköterskor, 131 specialistsjuksköterskor, 153 ingenjörer och 167 förskollärare per år.

Att titta på de här yrkena ur ett historiskt perspektiv kan ge oss ytterligare förståelse för vilken skillnad en utbildning gör. För utan dessa yrken skulle samhället inte bara drabbas direkt i verksamheterna, utan också tappa stora samhällsutvecklande krafter. Det är inte svårt att förstå konsekvenserna av sjukvård utan sjuksköterskor. Men sjuksköterskorna har till exempel också varit väldigt viktiga i kvinnorörelsen – de har förändrat bilden av att kvinnor arbetar för att de drivs av ett vårdande kall till att de är professionella som ska ha lön för sitt arbete.

”En högskola ska vara en tillväxt- och utvecklingsmotor. Vi ska stå för vetenskapen, leverera evidensbaserad fakta och motverka fake news.”

Ingenjörerna står bakom mycket av den teknik vi förlitar oss på i våra liv. Bakom varje teknisk pryl står en människa. Även ingenjörerna har historiskt sett ofta varit starka politiska krafter och blivit företagsledare till några av Sveriges största företag.

Lärarna är och har genom historien varit väldigt viktiga för varje enskilt barn. Det är många barn som far illa och då är och har skolan varit ett ställe där de blir sedda, som står för kontinuitet, där de får mat och där de får en likvärdig grund att bli demokratiska medborgare. Även lärarkåren har varit politiskt engagerad, för det är så de får inflytande över sin egen verksamhet.

Jag påstår inte att högskolan är en glimrande superhjälte med händerna i sidorna och med mantel som fladdrar i vinden. Utan i sann myndighetsanda gör vi det vi är ålagda av regeringen. Tio procent av statsbudgeten går till universitet och högskolor, vilket innebär att vi är den största statliga sektorn.

En högskola ska vara en tillväxt- och utvecklingsmotor. Vi ska stå för vetenskapen, leverera evidensbaserad fakta och motverka fake news. Vi ska ta oss an samhällets utmaningar och beforska samhällsproblem inom till exempel skola, miljö, teknik och sjukvård.

De som är superhjältar är alla de nyutexaminerade personer som ger sig ut i samhället, redo att ta ansvar för framtiden. De är en effekt av att vi utför det uppdrag som staten har gett oss och som vi tar oss an med stolthet.

Till dig som tvivlar på att en högskoleexamen är värd mödan. Eller till dig som tycker vi ska ha färre lärosäten i landet. Ställ dig själv frågan: Vad skulle hända utan högskolor och universitet? Vad skulle hända utan oss?

Mats Tinnsten, rektor, Högskolan i Borås

Foto: Erik Jullander
Välkommen att kommentera Har du synpunkter på eller reflektioner kring det som sägs i texten? Välkommen att skriva en kommentar via tjänsten Ifrågasätt. Tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Kritisera och bemöt gärna argumenten men tänk på att inte angripa personen bakom åsikten. Borås Tidning och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.