Vad är en slavlön?

Det var mycket intressant att läsa BT lördagen den 9 aug. På förstasidan kunde jag se en rubrik som löd ”Byggarbetare rasar mot fack”. Denna artikel handlade enligt min uppfattning om att BT lät sig användas i ett förhandlingsspel mellan byggarbetsgivare och fackförbundet Byggnads.
Debatt • Publicerad 15 augusti 2008

Syftet är uppenbarligen att försöka skapa och underblåsa en konflikt mellan byggnadsarbetare och deras fackförbund. Självfallet finns inget intresse för Byggnads att undanhålla sina medlemmar en god löneutveckling.

I artikeln frågar BT:s reporter hur mannarna skall klara sig på grundlönen 21.500 kronor och får svaret att det får de försöka göra. Vad BT:s reporter inte redovisar är BT:s officiella uppfattning om vad en rimlig byggnadsarbetarlön är. Den är nämligen 45 kr timme eller 7.560 kr i månaden.

Det framgår nämligen av ledaren i samma tidning samma dag, under rubriken ”Är 45 i timmen slavlön?” Eller i varje fall tycker BT att detta är en rimlig lön för balter som jobbar med byggnadsarbete i Sverige. Och eftersom vi lever i en marknadsekonomi kan väl inte BT mena att svenska byggnadsarbetare skall tjäna mer än litauiska när de utför samma arbete i Sverige?

Tvärtom konstaterar ledaren på slutet att det finns två förlorare när byggfacket ställer krav på att litauiska byggarbetare som jobbar i Sverige skall tjäna minst den avtalade minimilönen, och det är litauiska arbetare och svenska konsumenter. BT konstaterar sen att det bara finns en vinnare, och det är svenska byggnadsarbetare som enligt BT vill pressa upp sina löner och behålla sina privilegier.

Att svenska konsumenter i ett kortsiktigt och egoistiskt perspektiv skulle kunna tjäna på att låta byggarbetsgivare lönedumpa den svenska marknaden kan jag förstå, men på vilket sätt baltiska arbetare förlorar på att tjäna 159 kronor i timmen i stället för 45, förstår jag inte. Jag funderar även över om BT har bekymrat sig över vilket försäkringsskydd som de litauiska arbetarna har och hur deras pensionsvillkor ser ut.

BT:s ledarartikel denna dag är en av en rad hätska utfall mot den svenska byggnadsarbetarkåren och innehållet tydliggör att det inte är så lätt att göra om alla gamla moderater till nya. De ”nya” moderaternas officiella budskap är ju annars att det är värdlandets avtal som skall gälla vid gästarbete från andra länder. Eller också är det så att BT delar min uppfattning att det inte finns några nya moderater över huvudtaget och att moderaternas nuvarande hållning bara är en tunn taktisk fernissa som BT vill försöka putsa bort så fort som möjligt!

Jag lämnar gärna ett erkännande för ledarskribentens ärlighet, men anser artikelns innehåll förkastligt i sak. Jag är övertygad om att Sverige aldrig kan konkurrera med låga löner, oavsett om det gäller ledarskribenter eller byggnadsarbetare. Jag tror inte heller att det är till glädje för vare sig svenska konsumenter eller litauiska byggnadsarbetare med ett A- och ett B-lag på den svenska arbetsmarknaden. Slutligen vill jag hävda att även om 45 kronor i timmen inte är en slavlön i strikt menig så är det en lön som inte är värdig vare ledarskribenter eller byggnadsarbetare som jobbar i Sverige.

Claes Redberg (s)

Vice ordförande i kommunstyrelsen i Tranemo, f.d. byggnadsarbetare

Svar: På nyhetsplats har skildrats en konflikt mellan byggarbetare och fack. På ledarplats har förts ett resonemang om situationen när utländska arbetare tack vare öppna gränser kan jobba i Sverige.

BT har ingen officiell uppfattning om hur hög en byggnadslön bör vara. Det är en avtalsfråga. Och det finns säkert, som Redberg framhåller, skäl att hålla ögonen på arbetsvillkor för utländsk arbetskraft, i de här fallet från Litauen. Men det ledaren vände sig mot var Byggnads sätt att försöka lansera begreppet ”jobbtrafficking” som ett sätt att beskriva de litauiska arbetare som kommer till Sverige och arbetar för en lön som är lägre än Byggnads krav, men vida överstiger vad de tjänar i sitt hemland. Därav rubriken ”Är 45 i timmen slavlön?”

Trafficking, eller människohandel som är den svenska termen, är en vidrig företeelse där människor från fattiga länder säljs till tvångsarbete i andra länder. Konkurrens i tjänstesektorn där människor kommer hit frivilligt för att arbeta, är en helt annan sak.

Ledarredaktionen

Så här jobbar Borås Tidning med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.