Urholkad a-kassa löser inga problem

Trots att facken erbjuder extra inkomstförsäkringar försörjde socialbidraget förra året fler människor än ?a-kassan. Kommunernas ekonomiska bistånd står för allt större del av försörjningen till sjuka och arbetslösa. Nära 100 000 personer mellan 20 och 64 år fick förra året ekonomiskt bistånd från kommunerna. Det är fler än något år under den senaste tioårsperioden.

Sedan den borgerliga regeringen höjde avgiften till a-kassan och samtidigt sänkte ersättningen har över en halv miljon löntagare lämnat a-kassan. Andelen som är anslutna till fack och a-kassa minskar.

Som ett sätt att försöka locka fler medlemmar erbjuder flera fackförbund numera så kallad inkomstförsäkring. Det grundläggande problemet med dessa försäkringar är den osolidariska finansieringen. Arbetstagare inom branscher med högre risk för arbetslösa får betala högre riskpremie än arbetstagare inom branscher där risken för arbetslöshet är lägre.

Nyliberala teoretiker menar att arbetslösa ska skola om sig och ta jobb inom en annan bransch. Men arbetstagare som arbetar inom en starkt internationellt konkurrensutsatt bransch, löper betydligt större risk att bli arbetslösa än arbetstagare inom exempelvis statliga verk. Däremot är den statligt anställde beroende av de exportintäkter som arbetstagaren inom industrin drar in till Sverige och som finansierar vår gemensamma välfärd. Det är rimligt att vi gemensamt delar på den risken.

Ur ett företagsperspektiv är det naturligtvis förödande att ha ett system som lockar arbetstagare bort från branschen. Trots att Sverige har en hög arbetslöshet idag finns industriföretag som tvingas tack nej till order på grund av att man inte hittar arbetskraft med rätt kompetens.

Sverige saknar idag en aktiv arbetsmarknadspolitik. Några större företag tar nu själva på sig kostnaderna för att utbilda personal. Men på deras stolar ryms bara ett fåtal av alla som behöver utbildning och jobb.

Grundproblemet är regeringens ovilja att rätta till sina egna misstag och se de problem som vi står inför. Sverige tappar i konkurrenskraft samtidigt som kön utanför socialkontoret blivit längre.

Sverige kan bättre än så här. Sverige behöver en politik som sätter folk i utbildning och arbete. Ett förslag som förenar dessa båda utmaningar är den miljard som Socialdemokraterna satsar på studentbostäder i höstens skuggbudget. Sverige behöver fler utbildningsplatser, minska köerna utanför socialkontoret och bygga en väl fungerande a-kassa som är värd namnet. Det långsiktiga målet är att 80 procent av löntagarna ska få 80 procent av sin tidigare lön i ersättning vid arbetslöshet.

Mattias Josefsson (S)

industriarbetare och oppositionsråd i Ulricehamn